nrkp historia

Norrköpings kommun Historia

Början från 1384 när orten Norrköping fick sina stadsrättigheter bekräftade,då hade människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid.Staden fick sin första storhetstid under 1600-talet när den holländske affärsmannen Louis de Geer slog sig ner i staden. Där grundade han ett flertal industrier .
Under denna tid var staden Sveriges till folkmängden näst största stad.
Under 1800-talet  växte textilindustrin i Norrköping och hälften av klädestillverkningen i Sverige skedde i Norrköping. De goda tiderna varade ända fram till 1950-talet då konkurrensen från utlandet började kännas av. Konkurrensen blev för svår och år 1970 fanns bara ett fåtal fabriker kvar. I stället flyttade flera statliga verk till staden, som ligger i en bygd som var bebodd redan på stenåldern. I Himmelstalund och Fiskeby finns
hällristningar från bronsåldern som visar att Motala Ström spelat en viktig roll redan då. Människor har bosatt sig längs strömmen och där haft anläggningar för att fånga lax eller ål och för att använda forsarna för att driva kvarnhjul. Från 1283 finns ett dokument bevarat där Drottning Sofia skänker in rätt att fiska lax i strömmen till dominikanersystrarna i Skänninge. Kvarnarna längs strömmen ägdes både av aristokratin och klostren i Askeby, Alvastra och Vreta.
Både Norrköping och Söderköping anses ha fått sina namn efter väderstrecken, det vill säga Köpingen i norr och Köpingen i söder. Det är dock oklart angående vad det skulle vara i förhållande till, eventuellt Tingstads socken mellan städerna som är ännu äldre. Den första bron byggdes där Strömmen passerade en djup och smal fåra där Gamlabro i dag finns, och man tror att det tidigare har legat en Vikingaborg på platsen, Knäppingsborg, uppkallad efter en Hövding som antas ha haft namnet Knäppe. Nära bron uppstod en marknadsplats, det nuvarande Gamla torget.

Bruksmiljön i Norrköping är världsunik! Man kan säga så här att om Visby har sin ringmur och Stockholm sin Gamla stad så har Norrköping har sitt Industrilandskap. Alla är dessa fullt jämförbara historiska dokument över en svunnen tid men inte ens utomlands är det lätt att hitta en historisk industrimiljö av samma mått och stil som i Norrköping!
Detta vackra område löper som ett pärband längs strömmen genom större delen av innerstaden. Många av byggnaderna går i den karaktäristiska gula färg som blivit något av ett signum för Norrköping. Här har det tillverkats kanoner, papper, snus och spunnits ylle och bomull. Numer håller flera olika verksamheter till i de gamla industrilokalerna och en charmfull mångfald har skapats. Ett flertal vackra vattenfall och broar kompletterar vyn. Här finns det berömda Strykjärnet,
en gång utsedd till Sveriges vackraste industribyggnad, byggd på en holme mitt i Strömmen. Vill man veta mer om hur det var att leva och arbeta i industrilandskapet förr i tiden rekommenderas en Johannavandring som tar dig med till år 1910. Denna dramatiserade guidning med humoristisk vinkel ger en arbetarkvinnas perspektiv på industritillvaron i Norrköping.
I Industrilandskapet kan man gå på flera olika museer. Stadsmuseet visar hur livet i Norrköpings såg ut i början av 1900-talet och bakåt. Här finns fullt fungerande spinnmaskiner och vävstolar som ibland sätts igång. Barnen kan sommartid uppleva hur det var att vara liten för hundra år sedan genom ett besök på Grå huset.
Här leks, bakas, färgas och tvättas det på gammeldags vis och barnen får lära sig om allehanda sysslor och om hur det var att gå i skolan förr i tiden. Hur länge tror du att du kan hålla igång ett rullande tunnbindareband med en pinne? Holmens museum visar Louis de Geers gamla företag Holmens historia och hur man förr gjorde papper för hand. Kom och testa själv! Arbetets museum håller till inne i Strykjärnet. Museet är nationellt och varierar mellan olika teman ur arbetarkultur- och historia. Deras barnvänliga och trevliga ”Café Strykjärnet” är ett bra ställe att landa på under sin promenad i Industrilandskapet.
Strax ovanför Industrilandskapet ligger åbackarna med sin lummiga lövgrönska och vackert porlande vatten. Här finns Färgargården med café och färgerimusem i ett av stans vackraste lägen. Sommaren här är inget mindre en magnifik!

Ta gärna med en brödpåse och mata änderna! Följer man strömmen vidare kommer man till det berömda hällristningsområdet på Himmelstadslund.

I kvarteret Knäppingsborg vid Gamle bro
malde man förr mjöl och tillverkade snus. Rappé och Röda Lacket var snusmärken som satte Norrköping på kartan nationellt! Denna del av industrilandskapet har nu blivit en modern marknadsplats i rustik miljö med flera olika affärer och caféer som flyttat in. Här kan man handla allt från färska och närproducerade matvaror till exklusiva designprodukter, gå på restaurang eller bara ta sig en hederlig kopp kaffe med bulle. Granne med Knäppingsborg är Louis de Geer själv i egen hög person. Han står nämligen staty på Gamla torget, uppförd av Carl Milles 1945. Han blickar ut över strömmen och sin forna pappersfabrik som numer är Louis de Geer konsert & kongress, hem åt Norrköpings symfoniorkester.

Läs gärna vidare på denna länk:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Norrk%C3%B6pings_historia

Här kommer lite olika länkar till olika historier som vi kallar mellan Promenaderna allt från hus till historiska händelser från norrköping.

År 1858 planterades de första lindarna i något som kallades för Nya Allén. Förebilderna för allén var bland annat Ringstrasse i Wien och Boulevarderna i Paris. Trädgårdsarkitekten för de kungliga trädgårdarna och skaparen av Berzelii park i Stockholm, Knut Forsberg, fick av intiativtagaren och tillika snusfabrikören Erik Swartz uppdraget att anlägga en grön ring utanför stadskärnan. Det var början på den spännande vandring som denna hemsida inbjuder dig till att göra. I och omkring stadskärnan finns mängder av äldre hus och platser där vi både bor och verkar.

Hus: http://www.mellanpromenaderna.se/byggnader.html

Broar: http://www.mellanpromenaderna.se/arkitektur_broar_hamnbron.html

Miljöer:http://www.mellanpromenaderna.se/miljoer.html

Arkitektur: http://www.mellanpromenaderna.se/arkitektur.html

Historiska händelser: http://www.mellanpromenaderna.se/historia_packhussaken.html

Historiska händelser:http://www.mellanpromenaderna.se/spiransframfart.html

Förutom kommunen och landstinget finns följande stora arbetsgivare inom kommunen:

Komunvapnet/ S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Dena bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974. Kommunen använder numera vanligen en logotyp bestående av ett stiliserat ”N” i olika färger, framtaget i samband med ett jubileum. Ovanligt nog används denna logotyp även på kommungränsskyltarna i stället för vapnet. ”Guld-Olle”, som vapnet ofta kallas, används dock alltjämt på spårvagnarna.

Natur/ Kommunen kan grovt delas in i fyra olika naturgeografiska regioner : Skogsbygd, slätt, mellanbygd och skärgård. Tvärs genom Norrköpings kommun, från väst mot ost, strömmar det vattendrag vilket var och är av största vikt för kommunens invånare respektive näringsliv. Strömmen avvattnar Vättern och större delen av Östergötland. Efter att ha passerat industrilandskapet i stadens centrum fortsätter Strömmen genom hamnen och mynnar i Bråviken. Strömmens sträckning genom staden har i 500 år kallats Norrköpings ström men tillkomsten av Göta kanal, vilken började byggas i Motala fick samtiden att byta namn till Motala Ström.

Forntiden

Det område där Norrköpings kommun nu breder ut sig var täckt av is under istiden, ungefär 50 000 – 11 000 f.Kr. Den plats där Norrköping ligger var då täckt av vatten. Så småningom sökte sig människor till trakten, och det finns fynd av enkla yxor från Smedby, Borgsmon och Hults Bruk. Man har hittat hällristningar från bronsåldern, cirka 3 000 år sedan, på båda sidor om Motala ström vid Himmelstalund, Fiskeby, Ekenberg och Leonardsberg. Längs Bråviken- och Kvillingeförkastningen har man även hittat ett flertal strandboplatser från stenåldern. Människorna som skapade hällristningarna antas ha haft en högtstående kultur som bl.a var duktiga på konsthantverk. En av de arkeologer som utforskade dessa 1903 var den dåvarande prinsen, Gustaf Adolf, detta blev hans första självständiga arkeologiska arbete. Alla hällristningar är ännu inte kartlagda. Motiven togs från människornas omgivning, många föreståller skepp, djur, människor, vapen, fyrekriga hjul, solsymboler, fiskeredskap samt djur av olika slag. På den tiden stod havsytan 15 meter högre än idag så hällristningarna låg nästan direkt vid kanten av Strömmen. Det finns många fornlämningar från järnåldern, till exempel gravfält, stensättningar och fornborgar. Vid Fiskeby har man hittat ett gravfält med mer än 500 gravar i lager på varandra. Troligtvis har platsen använts som begravningsplats från bronsåldern ända fram till vikingatid. Bråvalla slag tros ha utspelats år 750 e.Kr. på slätten norr om Norrköping, enligt historikerna Arthur Nordén och Ture Hederström. Slaget tros ha utkämplats mellan Harald Hildetand från Danmark och svearnas kung Sigurd Ring. Målet tros ha varit kungsgården Ringstad.

1674 startar verksamheten vid marmorbruket i Kolmården. En av de första beställningarna är marmorkrubbor till det kungliga stallet på Helgandsholmen i Stockholm. 1677 anlades ett segelduks- och buldansväveri vid Rodga säteri  i Simonstorps socken. Som mest försörjdes 500 hushåll av verksamheten, som pågick ända fram till 1852.

Fram till 1845 gick svenska folket mest klädda i yllekläder, men från och med nu så blev bomullskläder vanligare. Bomull var billigare än ull, och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. Det var då som fabrikör Hjalmar Leopold startade Torshags Bomullsspinneri i Åby vid Torshag. 3 juli 1866 ingvigdes järnvägen till Katrineholm och Stockholm , förutom i Norrköping så stannade tågen även i Kimstad , Eksund , Fiskeby, Åby , Graversfors och Näkna.

1915 så invigdes SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Nya stationer byggdes längs banan, bl.a vid Åby, Getå och Krokek. 1965 öppnades Kolmårdens djurpark under ledning av Ulf Svensson. Med ett delfinarium och en safaripark kom parken att utvecklas till en av Europas största. 1986 lades papperstillverkningen i centrala Norrköping ned, och tillverkningen flyttades till det nybyggda Bravikens Pappersbruk på Malmölandet norr om staden. Det toppmoderna pappersbruket har idag en kapacitet på över 700 000 ton tidnings- och telefonkatalogpapper varje år och över 90% av tillverkningen exporteras

Tätorter/

Församlingar:

Kyrkobyggnader/