Linköpings historia sida 7.

Skolor och universitet

Fram till 1950 fanns elva skolor i Linköpings stad, men i takt med att befolkningen ökade och utbildningsbehovet steg behövdes nya skolor. 1998 fanns det 50 skolor i Linköpings kommun. Skolorna byggdes i de nya förorterna Ryd, Skäggetorp, Ekholmen, Berga, Johannelund och Vidingsjö. Många hade flera skolor för olika stadier. Äldre skolor lades ned och många skolor fick nya namn under 1960-talet. Risbrinksskolan fick heta S:t Larsskolan, det Högre allmänna läroverket bytte till Katedralskolan och Flickskolan blev Elsa Brändströms skola.
Utvecklingen mattades av under 1970- och 1980-talen när elevkullarna minskade och kommunen fick sämre ekonomi. En babyboom krävde nya skolor under 1990-talet i nya områden som T1 och Ullstämma. 1992 lades Folkungaskolan ned, men lokalerna övertogs av S:t Lars gymnasium som flyttade närmare centrum och även fick en grundskoledel med musikklasser. Gamla S:t Larsskolans byggnader hade stora renoveringsbehov och byggdes istället om till bostäder.

Munkhagsskolan i Johannelund hade lagts ned men återuppstod igen som den första friskolan, Nya Munken, på 1990-talet. Friskolorna har ökat i antal vilket har fått konsekvenser för den kommunala skolan som utsatts för konkurrens. Många nya friskolor liksom de gamla väletablerade gymnasieskolorna har fått sin egen ämnesprofil, Berzeliusskolan som ett teknikgymnasium, Ljungstedtska med yrkesutbildningar och Katedralskolan och Folkungaskolan med inriktning mot humaniora.
Lärarutbildningen fick ny status 1968, när en reform avskaffade det gamla seminariet. Utbildningen förlängdes och lika vikt lades vid ämnesstudier och pedagogisk utbildning.
Saab engagerade sig i arbetet för en teknisk högskola. Det var några drivande personer som arbetade för att få en teknisk högskola till Linköping, bland andra landshövding Per Eckerberg, Saabdirektören Lars Brising och kommunens chef för statistikkontoret Samuel Bergbäck. 1965 startade Linköpings tekniska högskola och den medicinska högskolan, samt en universitetsfilial för humaniora, som då tillhörde Stockholms universitet. 1970 samlades dessa under en beteckning: Linköpings högskola med tre fakulteter: filosofiska, medicinska och tekniska, då var inte filosofiska fakulteten längre en filial till Stockholms universitet.
Vägarna förbättrades och nya genomfartsleder byggdes runt stadskärnan. Enkelriktade gator reglerade trafiken så den skulle minska i centrum. En yttre ring runt staden som skulle underlätta biltrafiken anlades, men en del blev aldrig byggd. Förslaget om Vallaleden som var tänkt att dras genom Vallskogen mellan Gamla Linköping och Vallaområdet blev nedröstad i en folkomröstning 1989. Dessförinnan hade vi haft högertrafikomläggningen 1967. 1974 byggdes den fyrfiliga E4:an och då försvann en stor del av den tunga trafiken som innan dess gått på Industrigatan. Innan dess då E4:an hette Riksettan gick trafiken på Storgatan rakt genom centrum. Numera har vi pendeltåg som underlättar för alla som pendlar varje dag till och från staden. Ett led i den kommunala satsningen som kallas den Fjärde storstadsregionen, där man utvecklar ett närmare administrativt samarbete med grannkommunen Norrköping.
Tage Danielsson föddes i Linköping och gick i Katedralskolan där han tog studenten 1948.
Tage blev rikskändis redan på 1950-talet när han arbetade på Sveriges Radio tillsammans med Hasse Alfredsson. De var under många år Hasse och Tage med hela svenska folket. Tage Danielsson blev mycket folkkär för sin underfundiga humor och formuleringsförmåga uttalad på en släpig östgötska. Han blev hedersdoktor vid Linköpings universitet 1980. Hans sista framträdande gjordes på Humanistdagarna i Linköping 3 september 1985 och en dryg månad senare dog han en allt för tidig död. En insamling startades av brödrasällskapet Östgöta Bockar och KG Bejemark fick uppdraget att göra statyn. Han valde att utgå från ett foto av Tage Danielsson från 1948 när han var med i Majkarnevalen. Tagestatyn restes 1987, två år efter hans bortgång. Den 191 cm höga statyn är lika hög som Tage själv var. Linköpings kommun har instiftat ett pris till Tage Danielssons minne som delas ut vartannat år. Många kända svenskar som verkat i Tages anda har fått ta emot priset genom åren. Den förste pristagaren var hans mångåriga kompanjon Hasse Alfredsson.

Nya kyrkor och samfund

Antalet katoliker ökade stadigt och S:t Nikolai kyrka på Teatergatan invigdes 1990.

S:t Nicolai katolska kyrka i Linköping. M Ohlsén
Det finns Metodisternas Emanuelskyrkan, Evangeliska frikyrkan Citykyrkan, Stadsmissionen, Frälsningsarméns kårlokal, Baptistkyrkan, Missionskyrkan och Ebenezer-Filadelfiaförsamlingen vid Ryttargårdskyrkan som invigdes 1999.

Ryttargårdskyrkan. H Nilsson
Sionförsamlingen fick 1979 överta nya slottet på Bjärka-Säby från släkten Ekman, där man bedriver en omfattande kursverksamhet.

Sionförsamlingen äger Bjärka-Säby slott. ÖM
Den syriansk-ortodoxa kyrkan finns i Lambohov och Skäggetorp och kan utöva sin tro i stadsdelskyrkorna. Mikaelskyrkan i Ryd och Stolplycke kapellet används av den serbisk ortodoxa församlingen. Genom att nya linköpingbor från Mellanöstern, Afrika och södra Europa har bosatt sig i Linköpingsområdet har de bildat nya samfund och kyrkobyggnader.
I Trädgårdsföreningen byggde man upp ett besökscentrum under 1993 som heter Naturcentrum.Här har man kurser och föreläsningar om naturen i Linköpings kommun. Naturcentrum är en samlingsplats för föreningar med inriktning mot natur, trädgård, arkeologi och miljö. Runt Naturcentrum ligger trädgårdsanläggningar som fjärilsrabatter, grönsaksland och rosenträdgård med tillhörande växthus. På hösten har man skördefest. En butik finns med presenter, böcker, spel och ekologiska grönsaker under hösten.

Det behövdes ett kafé i Linköpings trädgårdsförening och platsen bredvid de gamla växthusen valdes för den nya spektakulära byggnaden som invigdes i november 2004. Den gamla träbyggnaden som brann 1976 fick en ersättare 28 år senare. En 17 meter hög tetraed av glas , fylld med tropiska växter placerade i byggnadens mitt, blev resultatet. Besökarna sitter runt omkring växterna. På vintern lyser det tropiskt varma glashuset upp vintermörkret. Tropikhuset innehåller både restaurang och kafé och man kan även handla växter i de åretruntöppna växthusen.

Tropikhuset i Trädgårdsföreningen.
När Linköpings slott äntligen skulle putsas om efter 60 år genomfördes en mycket omfattande byggnadsarkeologisk undersökning av arkeologer från Östergötlands museum.

Modell av Linköpings slott år 1604 i Linköpings slotts och domkyrkomuseum. 
Den byggnadshistoria som skrevs på 1930-talet av Bengt Cnattingius var föråldrad och nu gavs möjligheten att se vad som dolde sig under putsen. Undersökningsmetoderna hade utvecklats och arkeologerna arbetade två långa sommarsäsonger på byggnadsställningarna med att rita av murarna och ta prover på alla sorters murbruk som sedan sorterades i mer än hundra olika sorter. Efter två års pusslande kunde en helt ny byggnadshistoria  skrivas.

Utvecklingen av Linköpings biskopsgård till Linköpings slott.

Fortsatta undersökningar har kompletterat resultaten och dateringarna av de olika byggnadsfaserna. Idag vet vi genom 14C-datering att den äldsta delen, ett kalkstenhus, byggdes redan vid mitten av 1100-talet vilket gör den till Sveriges äldsta bostadshus ! Huset är idag inbyggt i Linköpings slotts västra länga.

Sveriges äldsta profana byggnad, Linköpings biskopspalats 1150. 

Linköpings slotts- och domkyrkomuseum
I samband med de omfattande byggnadsarkeologiska undersökningarna av Linköpings slott pågick ett övertalningsarbete att slottet skulle öppnas upp för allmänheten. En mindre arbetsgrupp bildades inom Östergötlands Fornminnes- och Museiförening, den bestod av landshövding Rolf Wirtén, länsmuseichef Gunnar Lindqvist och arkeolog Eva Modén. Statens Fastighetsverks förvaltare av slottet Lars Båkman ställde sig positiv till projektet. Domkyrkans vänner önskade sig ett domkyrkomuseum och dåvarande ordförande Johan Lamberth kom med i arbetet. En stiftelse bildades som utökades med biskop, domprost, kommunalråd, kommunstrateg, arkitekt, projektledare m fl. De första 5 miljonerna för ombyggnad av lokalerna kom från Carlstedtska fonden 1995 och sedan rullade arbetet på i fem år med ett stort antal aktörer inblandade. På 400-årsdagen av Linköpings blodbad i mars 2000 invigdes Linköpings slotts och domkyrkomuseum i tre våningar i slottets norra flygel.

Entrén till Linköpings slotts- och domkyrkomuseum i slottets norra flygel. 
Stadens historia är inte färdigtolkad utan ett pågående arbete med fortsatt nyansering av resultaten. Den avhandling som presenterades av Göran Tagesson, ”Biskop och stad, aspekter av urbanisering och sociala rum i medeltidens Linköping”, visade att de skriftliga dokument som man tidigare baserat Linköpings historia på kunde justeras med hjälp av arkeologiska resultat. Det blev en betydligt mer nyanserad bild av livet i den medeltida staden som kunde visas med hjälp av arkeologin. Utbyggnad av fjärrvärme och fjärrkyla har lett till många arkeologiska undersökningar i Linköpings innerstad under senare årtionden. Vi vet idag betydligt mer om hur staden vuxit fram tack vara dessa ständigt pågående undersökningar. Det blir som ett gigantiskt pussel som aldrig blir helt färdigt. Nya pusselbitar fogas ibland hundra år senare till iakttagelser som gjorts och plötsligt faller ett mönster på plats.nNy historisk forskning har också bidragit med många pusselbitar speciellt för de senare århundradena. Sammantaget ger alla delar ständigt nya infallsvinklar på vår historia. Vi får en stadshistoria baserad på den nya kunskapen, Linköpings historia förändras och nyanseras därför ständigt. En hemsida kan då lättare uppdateras med den nya kunskapen, till skillnad mot en tryckt bok.