Historia Vadstena

Vadstena omnämns första gången 1268 i ett brev utfärdat på platsen av Birjer Jarl bror Elov Magnusson. Ungefär vid samma tid uppfördes en kungsgård vid vätterns strand . Det lät uppföras av kung V.Birgersson som tillhörde bjällbo ätten, den kungaätt som fick sitt namn efter Bjälbo socken i närheten av Vadstena. Man vet att kungsgården var bebodd 1275 och att hertig Erik  utfärdade brev därifrån 1306. Vid utgrävningar vid palatset har arkeologer funnit spår av ännu äldre byggnader i trä och sten samt mynt, daterade så långt tillbaka som 978 – 1016.
Den 8 desember 1400 fick Vadstena . I och med att platsen blev stad kunde handel börja bedrivas. Margareta besökte Vadstena även 1403 när hon upptogs som soror ab extra, det vill säga som syster i klostret utan att behöva avlägga klosterlöften.
Den 1630 kunde klosterkyrkan invigas i närvaro av kung Erik av Pommern och andra höga gäster. 1400-talet innebar att klostrets betydelse växte snabbt. Omkring 1440 ägde klostret 1 000 gårdar. k.Knutsson var mycket intresserad av Vadstena; två av hans hustrur begravdes i klosterkyrkan och hans dotter Birgitta blev nunna i klostret vid 9 års ålder.
Som en följd av dackefejden beslöt G.Vasa att en befästning skulle uppföras i Vadstena. Slottet uppfördes från 1545 som en fästning, men efter att magnus vasa blivit utsedd till hertig av Östergötland ändrades planerna och det byggdes om till bostad till honom. Hans bror johan den 3 dje utformade komplexet som ett praktfullt slott med den Stora respektive Lilla rikssalen. Under detnordiska sju års kriget belägrades slottet av Daniel rantzau och hans danska trupper 1567/68. belägringen misslyckades, men trupperna orsakade stor förödelse i staden.
Gustav Vasa gick hårt fram mot klostret och drog in dess gårdar och annan egendom. Munkklostret stängde 1550, men det dröjde till 1595 efter söderköpings rikstad när karl den 9 stängde det som var kvar. Klostrets byggnader blev kronans egendom och planerade att inrätta en akademi som skulle husera i lokalerna men de planerna fullföljdes aldrig. 1637  inrättades istället ett invalidhem, det så kallade Krigsmanshuset, i lokalerna. Där bereddes plats åt invalidiserade soldater och deras familjer. För att hjälpa till med försörjningen knypplade dessaspetsar. 1643 förlorade Vadstena sitt stadsprivilegium, eftersom statsmakten ville uppmuntra handeln i Askersund. Därmed sjönk invånarantalet i staden. Invalidhemmet upphörde först 1783 Den 15 oktober 1656 tilldelades karl den 10 änka elenora Vadstena,skänninge  samt Aska,dal , lysing och göstrings härader som livgeding. Hon bosatte sig inte i slottet utan norr om vallgraven i det så kallade Drottninghuset.
Under 1800-talet växte åter befolkningen i Vadstena, från 1 444 personer 1816 till 2 537 personer 1865/66 grundades Gamla teatern  i Övre klosterträdgården av kronobränneriinspektören Olof Regnstrand. Församlingskyrkan S:t Pers kyrka från 1300-talet stod kvar till 1828 när den revs; det enda som återstår är kyrktornet, röda tornet. När östgötadelen av götakanal stod klar 1832 satsade man på en ordentlig hamn i Vadstena. Den stod klar 1853 och för att få byggnadsmaterial till hamnpirarna använde man de stora jordvallarna kring slottet. När järnvägen mellan mjölby och hallsberg beslutades 1871 ville stadsfullmäktige att en anknytning skulle dras till Vadstena och 1874 stod fågelstads järnväg klar.
Vadstena Enskilda Bank hade inrättats 1856 med rätt att ge ut egna sedlar. Bankdirektör j/a holmberg satt i styrelsen för ett sockerbruk i staden och när bruket började gå dåligt försökte Holmberg hjälpa till genom att trycka upp sedlar utan täckning. Sockerbruket gick ändå i konkurs och Holmbergs roll avslöjades och han dömdes till sex års straffarbete. Konkursen innebar att flera av stadens rikaste borgare också gick i konkurs, däribland borgmästaren
1904 fick Vadstena elektriskt ljus från Motala ströms kraft AB. 1909 kunde hospitalet flytta in i nya lokaler vid Motalagatan. Lokalerna byggdes om och byggdes ut i flera omgångar och det bytte namn till Birgittas sjukhus. 1952 blev hospitalet lasarett. Det landstingsägda sjukhuset stängdes i april 1970 efter att motala lassarett öppnats, men har använts sedan dess som vårdcentral och ett mindre rättpsyk. Även 1900-talet innebar en stark befolkningstillväxt; från 2 548 personer 1910 till 5 553 personer 1973.
1920 fick birgitta stiftelsen dispositionsrätt över klosterområdet, förutom klosterkyrkan som disponeras av vadstana församling och 1935 köpte den hedlige frälsaren ordern under ledning av E . hesselblad Strandgården där de än idag driver ett gäst- och vilohem. 1963 öppnades där även ett kloster.
Den 1 november 1958 upphörde järnvägstrafiken till Ödeshög och 29 september 1963 upphörde persontrafiken på järnväg till Linköping.
1945 inrättades folkhögskolan i det tidigare munkklostret och 1962 kunde folkhögskolan flytta in i lokaler norr om klosterområdet, bland annat i det gamla vattentornet.