Historia om stigtomta

Ortnamnet Stigtomta betyder ”tomterna vid stigen”. Namnet ger en direkt hänvisning till den första bebyggelsen vid den farväg som utvecklats till den nuvarande Riksväg 52.
Kyrka från 1200-talet
Stigtomta kyrka byggdes vid 1200-talets mitt. Detta visar att trakten omkring kyrkan kunde tas i bruk för odling rätt sent. Kyrkan byggdes redan från början betydligt större än de tre andra kyrkorna i trakten, vilket kan ha sin förklaring i att kristendomen nu vunnit så fast och säkert fotfäste att man redan från början kunde bygga för en större menighet. Från 1400-talet stammade det vapenhus, som var tillbyggt på kyrkans södra sida och fungerade som tingssal för Jönåkers härad. Vapenhuset revs 1786 och tingssalen överflyttades först till Jäder, sen vidare till Gevle gård och slutligen till Nyköping år 1911. Då samlades de tidigare häradsrätterna Rönö (förlagd till Svärdsbro), Hölö (förlagd till Vagnhärad) samt Jönåker till Nyköping. Där hade då tingshuset byggts under ledning av arkitekt Carl Westman.
Kyrkby
På kyrkbacken i Stigtomta låg på 1860–70-talen sockenmagasinet, skolhuset, västra fattigstugan samt Kyrkbyn. Till Kyrkbyn hörde dess jordbruk, Oxelgården, en 1700-talsbyggnad mitt för prästgårdsallén och över det öppna gärdet den röda 1700-talsprästgården med sina hus. I omgivningarna var det odlad mark och skog med något enstaka torp.
Wiik och Valinge
Socknen Stigtomta dominerades i mitten på 1800-talet av storgodsen Wiik och Valinge. Storgodsens dominans och deras stora jordinnehav gjorde att det inte fanns plats för självägande bönder. Detta förhållande har satt sin prägel på Stigtomtabygden ända in i modern tid.
Järnvägens betydelse
För den framtida utvecklingen av Stigtomta inträffade två viktiga händelser under 1860–70-talen. Järnvägsbyggnationen av TGOJ-banan, som var färdig år 1877, och handelsetableringen till följd av 1864 års lag om ändrade stadsrättigheter.
Handel och företag växer fram
De första handelsbodarna öppnades på 1870-talet. Först vid Uddbol och sedan vid Rogsmo. Berggrens affär öppnades som lanthandel år 1899 och drevs som familjeföretag till år 1970. Då flyttades den till Tängstaområdet under namnet ICA -Tängsta. Konsumaffären tillkom på 1920-talet. Gästgiveriet flyttades från Vallersta till Kyrkbyn, och järnvägsstationen blev knutpunkt och samlingsplats för både Stigtomta och Björkvik.
Industrilokaliseringen startade i början av 1900-talet med ett andelsmejeri vid Fabriksvägen, cementvarufabriken år 1915, och kvarnen år 1921. Då mejeriet lades ned och centraliserades till Nyköping år 1940 övertogs lokalerna av Friberg & Stills mekaniska verkstad som drevs till slutet av 1970-talet.
Bostadsbyggande
Bostadsbyggandet startade på 1890-talet med att tomter längs Nykyrkavägen styckades av från torpet Oxelgården som ägdes av Tista. Ägaren till Tängsta, Cheventer, styckade på 1910-talet av området vid nuvarande Bärbovägen (mellan Berggrens och OK-macken). Tomter såldes för 100 kr per styck. I samband med avstyckningarna så skapades en byggnadsplan med de vinkelräta gator och de namn som gäller idag.
Efter järnvägsdragningen Järna-Åby genom Nyköping 1915 förlorade Stigtomta järnvägsstation sin betydelse och Stigtomta som centralort stannade av i växten. Däremot gjorde de förmånliga lånevillkoren och bidragen för att bygga egen villa att möjligheterna för byggnation så småningom ökade i Stigtomta.
Genom markförvärvet av bland annat Tängsta gård påbörjades år 1970 exploateringen av 1:a etappen av Tängsta-området som tillsammans med Frubäckområdet innebar en nyproduktion av ca 400 lägenheter i Stigtomta under åren 1965–1970.
År 1957 infördes gatunamn och husnummer i Stigtomta samhälle, varvid de gamla villanamnen successivt försvann ur bruk. Under hösten 1958 beslutade kommunalfullmäktige om bidrag för uppsättande av gatuskyltar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s