Historia om Sörmlands järnväg

Södermanlands Järnväg
Banan öppnades av Norra Södermanlands Järnväg (NrSlJ) för trafik med kunglig invigning 30 september 1895. Banan byggdes med normalspår och trafikerades med ånglok och vagnar. På bibanan mellan Mariefred och Läggesta tog en dieselmotorvagn över 1929. Trafiken minskade när folk skaffade bilar och lades ner på bibanan 1964.
Museiföreningen Östra Södermanlands Järnväg är Sveriges äldsta museibana. Föreningen inledde sin verksamhet år 1959 på en kort 600 mm-bana vid Mälardalens tegelbruk utanför Södertälje. Sedan SJ den 27 september 1964 avvecklat sin trafik på sträckan mellan Läggesta och Mariefred fick föreningen enligt riksdagsbeslut 25 november 1965 banfastigheterna som gåva från staten.[2] Föreningen byggde om banan till 600 mm spårvidd på den gamla banvallen. Den 24 juli 1966 inleddes provisorisk trafik, på den nylagda banan. Den officiella invigningen av sträckan skedde den 19 maj 1968.
I maj 1995 lades trafiken ner på gamla Norra Södermanlands Järnväg mellan Södertälje S och Åkers Styckebruk inför byggandet av Svealandsbanan. Museiföreningen Östra Södermanlands Järnväg fick 1998 nyttjanderätt av staten[2] på den 7 km långa sträckan och bedrev normalspårig, 1435 mm, rälsbusstrafik med Y7 1163 mellan Läggesta Nedre och Taxinge-Näsby. Denna sträcka såldes av Banverket till Strängnäs kommun och Nykvarns kommun. Kommunerna sålde 2007 sträckan vidare till museiföreningen som alltså är ägare av samtliga fastigheter för järnvägen och dess stationer. Föreningen fick ett EU-bidrag för ombyggnad till 600 mm spårvidd. Ombyggnaden skedde mellan 2009 och 2011 och sträckan Läggesta nedre – Taxinge-Näsby öppnades för smalspårig trafik den 28 maj 2011. Trafiken bedrivs med genomgående tåg Mariefred – Läggesta nedre – Taxinge-Näsby, vilka alltså måste byta riktning i Läggesta.
Stationerna längs banan heter Gripsholmsviken (tidigare Folkhögskolan) som passeras ca. 600 meter efter Mariefreds station. Efter 1 kilometer passerar man Hjorthagens station med ett litet stickspår på sidan och litet stationshus. Därefter åker man mot Marielundsviken och passerar stationen Marielund där det förekommer tågmöten på dagar med särskilt utökad trafik, stationen har ett mötesspår och ett stickspår samt ett litet stationshus. Växlarna på stationen och T-semaforen manövreras från ett vevställverk. Vid stationen finns en minnessten över de tre polska ubåtar som låg internerade i viken intill under andra världskriget. I stationhusets väntrum finns en fotoutställning om ubåtsinterneringen. Efter Marielund kommer tåget in i skogen och om man tittar noga kan man på höger sida se hållplatsen Jagbacken. Efter en bergsskärning kommer spåret från Taxinge-Näsby fram på vänster sida. Spåren går parallellt in till till Läggesta Nedre station efter nästan ca. 3,5 km. När tåget skall gå vidare till Taxinge-Näsby är det här ofta möte med ett tåg från Taxinge. Då denna station är en säckstation måste tågens lok göra rundgång, dvs flyttas från ena ända av tågsättet till den andra. När tågen möts här kan man välja att åka vidare till Taxinge eller att åka med det mötande tåget tillbaka till Mareifred.
Järnvägen från Läggesta mot Taxinge passerar strax över en stålbro över allra innerasta delen av Gripsholmsviken, dvs en del av Mälaren. Direkt efter bron börjar en ca 2 km lång stigning som långa sträckor är 16 o/oo. Flera plankorsningar med privata vägar till tomter passeras. Allt eftersom banan stiger får man mer utsikt över Mälaren. Närmare den högsta punkten avlägsar sig banan från sjön och går sedan genom gamla jordbruksmarker i en 16 o/oo nerförslutning mot Hedlandet. I Hedlandet finns en station med mötesspår. Här kan man stiga av för att t.ex. besöka Lågprisvaruhuset intill stationen. Runt stationen finns en mer samlad bebyggelse. Här her det funnit en hållplats och senare lastplats med sidospår från 1920-talet och fram till början av 1970-talet. Stationshuset från 1940-talet är i dag en avstyckad privatbostad. ÖSlJ har en liten kur vid stationen som ger utrymmer för tågklareraren då stationen är bevakad, vilet sker ett par gånger om året. Denna kur är ursprungligen en tunnelvaktarkur från Saltsjöbanan, 1959 belv den stationshus i Lina Bruk på ÖSlJ första bana, därefter stationshus i Läggesta östra och Läggesta södra. Detta är alltså femte placeringen för denna gamla kur. Efter Hedlandet går banan närmare sjön igen och går en sträcka helt nära sjön med fin utsikt mot Gripsholms slott. Efter att banan åter har lämnat sjön nås Sjöbyggets hållplats som betjänar ett småhusområde med samma namn. Därfrån åker emellanåt boende med tåget till Mareifred för att handla. Hållplatsen består bara av en smal kort plattform med en särskild typ av semafor som påstigningstavla. Banan går nu över betesmarker som tillhör Hedlanda gård, vars mangårdsbyggnad syn på en höjd till höger (inåt land). Efter ytterligare en plankorsning går banan nu utför och i kurvor genom lövskog för att åter närma sig sjön. I en djup bergsskärning passeras kommun- och länsgränsen. Vi kommer nu alltså till Taxinge socken i Nykvarns kommun i Stockholms län. Banan lämnar nu åter sjön, går förbi betesmarker och vi har nu Härnöns naturreservat till vänster. I ingången till en bergsskärning ligger Härnöns hållplats. Därefter återstår endast en lång raksträcka innan tåget är framme vid Taxinge-Näsby station. Taxinge-Näsby station har ett för den här delen av landet unikt stationshus i tegel byggt i skånsk stil. Huset är ett byggnadsminne och ägs av ÖSlJ. Väntsalen är öppen från första tågets aankomst till sista tågets avgång på trafikdagar. Bangården har tre parallella spår. Den kommer få en vändskiva i bangårdens bortre ända. På plattformen framför stationshuset står en semafor.
Mellersta Södermanlands Järnväg (sign. Ml. Sl. J.), normalspårig 1.435 mm, invigdes den 28 oktober år 1907. Banan kom att bli 23,4 kilometer lång, och sträckte sig mellan Skebokvarn vid Västra stambanan i dess sydliga ände och Stålboga vid Norra Södermanlands Järnväg i dess nordliga. Arbetet med banan påbörjades under slutet av 1904, men på grund av en strejk under 1905, och vissa komplikationer under byggnadstiden, såsom förskjutningar i bankroppen m.m. försenades arbetet något. Den 13 oktober 1907 kunde dock den färdigbyggda järnvägen besiktigas och den 28 oktober samma månad öppnades banan för allmän trafik.
Banan ägdes och trafikerades av Mellersta Södermanlands Järnvägsaktiebolag. Vid 1910 års slut utgjorde den bokförda byggnadskostnaden 1.232.447 kronor varav den rullande materielen värderades till 209.439 kronor. Aktiekapitalet uppgick till 565.000 kronor. Bolagets huvudkontor var lokaliserat till Malmköping.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s