Historia om Nunnebanan och kolmården

 

Kolmården är ett större bergs- och skogsområde i gränstrakterna mellan Östergötland/Sörmland och Närke. Kolmården tillhör landskapet Östergötland men med de nordliga och nordostliga delarna i Södermanland. Längst i väster berörs även Närke och där Kolmården får en naturlig fortsättning i Tylöskogen och Tiveden. Samhället Kolmården tillhör nrkp kommun och utgörsav cirka 5500 invånare inräknat krokek och getå. Under tidig medeltid var skogen svårpasserad för resande och istället använde man sjövägen över Östersjön. Namnet Kolmården kommer från fornsvenskans Colmark och Kulmark, antagligen av substantivet marker, skog; således ”kolskogen” eller ”Kolmörka skogen”. Idag är Kolmården mest känd för Kolmårdens djurpark.

Under åren 1898-1902 uppstog stora skador på granskogen som påföljd av barrskogs nunnans/nunnefjärilen stora framfart,många träd måste då avverkas och för att frakta alla träd så byggdes då stavsjö järnväg.koncessionen för banan med spårvidd 600 mm erhölls 30 novenber 1999.

Från kolmårdens station vid sandvikenslastgargeplats så letar banan sig fram genom stigningar och skarpa kurvor uppför bergsstigningar och efter ett par km börjar den verkliga stigningen upp till 100 m ,man får här ett starkt intryck av den vilda natur som kolmården betstår av strax norr om långängens hållplats ,passerar banan sin höggsta punkt och efter att ha passerat under stambanan mellan Norrköping-Nyköping går banan vidare stavsjö station . Järnvägen är under den återstående delen lätt framkomlig.

Banan går nu genom ett högt beläget grustag ,skjutgropen där kanonerna från stavsjö bruk provskötos under transporten ner till Bråviken .
den går nu huvudsakligen utför förbi stavsjö bruk vid den vackert belägna Stavsjön och över stora landsvägen Norrköping -Stockholm. Från hållplatsen stavsjö såg går ett stickspår på en km upp till kraftstationen och timmerelevator. Den gamla sågen är riven,banan går från stavsjö sågs hållplatts förbi Kråkvasken och virlångshults lastplatser över vackra skogsmarker till Virå station strx intill Virå såg som då är banans vändpunkt.

”BANAN UPPHÖRDE 18 AUGUSTI 1939 PÅ GRUND AV DEN ÖKANDE BILISMEN”

IDAG LEVER NUNNEBANAN VIDARE/KVAR SOM CYKEL O VANDRINGSLED.

Nunnebanan

Detta utspelar sig i åren runt sekelskiften 1800 – 1900 tal.
Stora delar av Kolmårdsskogens barrträd har börjat antagit en rödtonad färg och såg inte alls ut att må bra.
Det var larver till barrskogsnunnan som flyttat in i skogen och börjat förskansat sig av dess barrträd. Nu startar kriget mot nunnelarverna.

Den här insekten är en s.k. spinnarfjäril.Den har en vingbredd på ca 4 cm.
Den spinner tråd mellan träden och klättrar över via dessa trådar.

Med hjälp av fotpatrullerande soldater ska man vinna kriget! Man provar med att limma träden och kanske på så vis ta död på larverna. Mängder av limm smetades på träden som ringar och än i dag kan man se dessa limmringar på en del barrträd i Kolmården. Under tiden man limmade träd så averkades skog med en rasande fart. Man var nu i akut behov av att ta vara på allt virke i skogen. Skogs och körkarlarna arbetade med att averkades skogen, och på mindre än ett år lyckades rallare bygga en nästan 2 mil lång tågsträckning mellan Virå och Sandviken. För i Sandviken väntade båtar på att forsla bort allt timmer.

sandviken c:a år 1910.

Ingenting hjälpte mot nunnelarverna men efter ett par år dog dom plötsligt ut av en sjukdom.
Över 3000 ha skog fick ge vika för denna lilla fjäril. Nunnebanan är idag ett utflyktsmål för många människor som vill få se en bit av historien om Nunnebanan.

 

Naturen i Kolmården


Kolmården är tröskeln till Svea och Götaland, Gränsberget mellan två landskap. Dess rygg är c:a 4 mil lång. Namnet kolmården tyder på att det än gång för länge sedan kan ha varit en svår skogsbrand som dragit fram och rensat bergen från skog. Det fornsvenska ”Colmard” betyder den brända skogen. Ny skog har klätt bergen och vildmarken kom åter med ett rikt djurliv.
Kungligt besök
150 meter över havet straxt efter Lönnbrobackarna till höger om man färdas mot åby finns en stenhäll med en märklig inskiption.
 Karl XI och Ulrica Eleonora skall ha beskådat utsikten just vid den här platsen vid den tidpunkten. En stenristare från marmorbruket skall ha ristat in texten på hällen. Det sägs att han annhölls straxt efter men senare släptes.

Krokeks Ödekyrka

1625-1703
Precis på gränsen till östergötland  södermanland ligger resterna efter ett kloster byggt på Ladugårds tid (Kung av Sverige 1275-1290). Klostret Även kallat Vårfruklostret . Här hade man inte bara tillgång till mat och husrum, man fick även en fristad och kunde pusta ut ett tag för det var inte alls säkert att resa genom kolmården på den här tiden. Rövare och andra laglösa bodde i grottor i skogen. Efter reformen upphörde klostret och ersattes med ett mindre kapell som i sin tur ersattes i slutet av 1500 talet av Gunillakyrkan. Gunillakyrkan revs 1747 och istället uppförde man en stenkyrka med namn efter Fredrik I. Söndagen den 28 april 1889 brann Kung Fredriks kyrka dramatisk ner. Det påstås att en gnista från värmeugnen antänt det nytjärade taket. Man försökte med att bilda vattenkedja men utan någon framgång. förtvivlat fick försammlingsborna se sitt kyrktorn rasa ner med ett brak, och dagen efter återfanns kyrkklockan iform av en förvriden metallklump densamma finns att se än idag på hembygdsgården.
Filas Krog

 vi befinner oss på den gamla Stockholmsvägen i mitten av 1850 talet, närmare bestämt vid foten av dom beryktade lönnbrobackarna. Här fanns ett 50 tal meter in i skogen en beryktad lönnkrog och ägarinnan minst lika beryktad hon, bar namnet Maja Kajsa Michelsdotter Victorin men kallades kort och gott Fila. Fila flyttade in till Krokek från Östra Stenby 1844, med sig hade hon sina två utomäktenskapliga barn. Hennes man blev dock kvar i Östra stenby.

I närheten av Strömsfors arrenderade hon ett litet torp som hette Sågstugan mot att hon utförde s.k. dagsverk.

Men Vid Sockenstämman den 10 November 1844 var man inte njöd med att Fila flyttade in i socknen. Högljudda protester ledde till att en sexman fick i uppdrag att se till att hon inte skulle få skattskriva sig i socknen. Man ville också sända tillbaka hennes präst intyg till Östra stenby. Men med ett intyg från Sågstugans ägare besvärade sig Fila hos Konungens befallningshavande. Församlingen försvarade sig: ”att klagande på grund av sitt lösaktiga levnadssätt och den av henne idkade krogrörelse måtte drivas ur socknen” Men den 24 maj 1845 var slaget vunnet, Konungens befallningshavande meddelade då att markägaren hade sin lagliga rätt att utarrendera Sågstugan och att Fila därtill hade både bostad och stadig näringsfång och därför rätt att skattskriva sig i Krokek socken.

Fila bedrev jordbruk, fast det var bara en täckmantel för sin huvudsakliga inkomst.

I en jordkula vid torpet Rothult ägt av Filaknekten bedrev hon sin Lönnkrog och bordell.

Ljusskygga män fann den mörka kulan och för dom som inte skulle finna den som länsman t.ex. fanns det en tråd spänd över landsvägen så att en klocka ringde då någon passerade den. Men arrangemanget var bra till flera saker, om man som genomresande passerade tråden kunde man räkna med att man vart rånad.

Filas dotter fick två utomäktenskpaliga barn Hulda och Klas. Fila uppfostrade själv sina barnbarn då dottern försvann med ett kringresande sällskap.Många sägner har vandrade runt om kring Fila, hon sades bl.a. kunde trolla. En gång blev hon förvägrad mat på en gård och det skulle man inte gjort för genast vart man av med grädden på mjölken.Det sägs också att hon ibland hängde upp Klas i en korg i träden då hon plockade frukt, och när hon skulle få honom att somna så doppade hon en bomullstuss i brännvin för att sedan stoppa den i Klas mun.

Ingen vet hur länge Fila bodde i torpet, men då Fila blev gammal och jordkulan för kall och otillgänglig så utauktionerades barnen enl gammal sed till den som ville ta dem mot minsta betalningen. Dom som mötte henne berättar att hon var mörk lite böjd gammal gumma med en stickande blick. Hon slutade sin dystra levnad vid Rothult.

Getåolyckan 1918
När man följer strandvägen från Norrköping mot krokek så passerar man efter ett tag ett minnesmärke. En stor sten som står rest vid en parkeringsplats. Stenen påminner oss om Sveriges största tågolycka. Getåolyckan den 1 Oktober 1918.

Mörkret ligger kompakt över Norrköping då lok F1200 sakta rullar ut från Norrköpings tågstation på väg mot Stockholm. Vad tågets resenärer inte vet om är att banvallen just rasat vid Sikudden i Getå efter det ihärdiga regnande månaderna före. På grund av mörkret var det omöjligt för lokföraren att se att telegrafstolparna gett vika straxt framför loket. Han kan bara följa med när loket och 7 vagnar rasar 8 meter ner. Många resenärer dog när vagnarna krossades mot marken några klämdes fast i vagnar som fattat eld, och någon exakt siffra på omkomna kunde aldrig konstateras men man talar om drygt 41 stycken.
Kvarsebo socken bildades 1615 genom en utbrytning ur Östra husby socken och ingår i landskapet Östergötland. Socknen kallades först Kristine kapell.
1 maj 1885 överfördes från Östar stenby socken lägenheterna Skyttholmen, Marielund, Skvättan och Sundstugan. Till Tunaberg socken i Södemanlands län överfördes 11 december 1860 Ingevallshytta och 22 december 1887 Häradstorp.
Vid kommunreformen 1962 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till kvarsebo förening och för de borgerliga frågorna till kvarsebo landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 och ingår sedan 1971 i Norrköpings kommun.Församlingen uppgick 2010 i kolmårdens församling   Församlingen tillhörde till 1952 Stängnäs församling då den övergick till Linköpings stift.
Den här vidtagande del av Östergötland eller socknarna Krokek och kvarsebo kallades för Svintuna bygd.
Kolmårdens djurpark började att planeras under tidigt 1960 tal,mannen bakom projektet var Ulf Svensson som då var anställd som kommunkonsulent i kommunen.
Ulf vandrade omkring i skogen då han fick iden till att bygga en djurpark och ett fritidsområde. även så öppnade man en syförening som skulle sticka sockor till tigrarna så dom inte frös om tassarna vintertid,flera hårda duster och hårt arbete kröntes ansträngningarna med framgång och den 27 maj 1965 invigdes djurparken.den första dagen hade man nästan 40,000 besökare  som fick se runt 200 djur i anläggningarna, som med sina stora ytor .Svenska folket hade fått möjligheten att uppleva ett stycke unik svenska natur med exotiska djur i europas största djurpark.
Det innebar även att inflyttningsströmmen till Norrköping då det börjades finnas jobb på djurparken för där behövdes mycket personal.
Man byggde ut parken steg för steg under årets lopp och 1967 invigdes första linbanan och året efter kom även en stor anläggning för isbjörnar, tyvärr togs dom bort senare 2005 och flyttades till Danmark, 1969 öppnades delfinariet som då ansågs vara en av dom främsta i värden. Nya djurarter kom till parken till besökarnas förtjusning som strömmade till i flera antal, dom första brunbjörnarna kom till parken 1972 och placerades i safari parken samma år.Dom första fennoskandiska vargarna kom samtidigt till parken.

 

Plus mycket andra djur…
Sen har vi utanförparken s ingång även tropikarium där man kan få se mycket som ormar till fåglar till hajar och mycket andra djur.

Annonser