Historia om Mjölby

Mjölby är en tätort i Östergötland samt att Staden är belägen vid svartån och har omkring 12 000 invånare.
En äldre version av platsnamnet är Mölloby, från ordet mylna eller mölna, som betyder ”kvarn”. Med tanke på forsarna i Svartån och den bördiga jorden på den omgivande slätten är Mjölby en naturlig plats för kvarnar. Det har historiskt sett legat många kvarnar vid dessa forsar. På 1920-talet ersattes dessa vattendrivna kvarnar med en stor eldriven kvarn. Denna lades dock ned 2010 och avslutade därmed kvarnepoken i Mjölby. Vattenkraften i Svartån utnyttjas än idag av fyra elkraftverk belägna inom kommunen.
Mjölby var och är kyrkby och ingick i mjölby socken och ingick efter kommunreformen 1862 i . I landskommunen inrättades 29 september 1889 Mjölby municipalsamhälle för orten. Socknen och landskommunen med municipalsamhället ombildades 1920 till Mjölby stad. Stadskommunen utökades 1952 och uppgick 1971 i Mjölby kommun med Mjölby som centralort.
I kyrkligt hänseende har Mjölby alltid hört till mjölby församling
Orten ingick till 1924 i vifolka tingslag därefter till 1971 i mjölby tingslag, från 1939 benämnd Folkkungabygdens tingslag. Från 1971 till 2002 ingick Mjölby i mjölby tingsrätts domsaga.
Mjölby är en kommun med lite av allt. I gränsen mellan skog och slätt finns en varierad natur, men också en historia som innehåller många olika delar. En mängd trä- och snickerifabriker har utvecklats vid sidan av näringar knutna till jordbruket.
Huvudorten Mjölby är en gammal kvarnby som senare fick sitt ordentliga uppsving som järnvägsknut. Skänninge är å sin sida en av landets första betydande städer, något som än idag kan utläsas i stadsbilden. Av kommunens 25 000 invånare bor de flesta i Mjölby följt av Skänninge och Mantorp som har ungefär lika många invånare sinsemellan.