Historia om Mariefred

Mariefreds historia går tillbaka till 1370-talet då Bo johnsson ,Grip lät bygga en borg på en udde, Gripsholm, som efter flera utbyggnader senare blev det kungliga Gripshols slott under Gustav vasa på 1530-talet.
Själva namnet Mariefred kan tillskrivas ett kloster som Kartusianer munkar började uppföra 1493, och låg där nuvarande kyrkan ligger. Klostret hade namnet (pax mariae, som betyder ”Marias fred”, och bebyggelsen runt omkring fick så namnet Mariefred. År 1498 förlänades Gripsholm med underlydande till klostret. Klosterkyrkan invigdes 1504 i samband med Sten sture den äldres begravning där. Hans kvarlevor flyttades senare till strängnäs kyrka.
År 1526 kom Gripsholm i Gustav Vasas händer. Klostret drogs in och revs i samband med reformen. Vid Mariefreds kyrka finns några framgrävda rester av det gamla klostret. Vid platsen, på kyrkbackens södra sida, finns Sten Sture-stenen (rest 1905). I reformationens kölvatten växte ett samhälle starkare kopplat till kungamakten upp, delvis befolkat av de hemlösa munkarna. Enligt andra uppgifter tvingades munkarna att flytta till Julita kyrka 1526. Kungamakten på Gripsholm gynnade samhället genom donationer; Mariefred fick stadsrättigheter 1605 av Karl IX och 12 juni är stadens födelsedag. Det är tack vare närheten till slottet som Mariefred växte upp. Staden drabbades under 1600-talet av tre svåra bränder; på 1620-talet, år 1640 och år 1682, då kyrkan brann ner.
Samtidigt som handel, fabriksverksamhet och sjöfart hade möjligheter att expandera och erbjuda nya arbetstillfällen i andra städer, stagnerade Mariefred, vilket främst satte spår i befolkningsutvecklingen. Samma utveckling ägde rum i ofta mycket gamla städer som hade grundats under helt andra förutsättningar än 1800-talets, exempelvis Gränna, sigtuna, skanör, trosa, som kom att förbispringas av den industriella utvecklingen. De kom att vegetera som charmfulla, slumrande idyller, ganska oberörda av förändringarna på det ekonomiska och tekniska området. ”Mariefred är en av landets mest välbevarade trähusstäder med plankinhägnade gårdar och gårdshus för småhantverk”, skriver en reseguide. Efter branden 1682 har bebyggelsen i stort sett skonats från de rivningar som drabbat så många andra småstadsidyller.
Mariefred har sedan 1834 en ångbåtsbrygga och en lastkaj byggd 1898–1902. Man hade sedan 1903 en livlig ångbåtsförbindelse med stockholm. Genom en bibana till läggestad stod man i förbindelse med statsbanelinjen södertälje–eskilstuna.
Interneringsläger (under andra världskriget) för utländska soldater upprättades enligt Haagkonventionens krav på neutrala stater. Utländska soldater internerades bland annat i långmora och smedsbo. Polska ubåtsmatroser internerades i Mariefred.
Mariefred med omgivningar utgör ett område inom strängnäs kommun med kommundelsnämden, Mariefredsnämnden, som ansvarar för gator och parker, barnomsorg och skola, handikappomsorg och äldreboende samt kultur.
Mariefreds stad bildades 1605 som en utbrytning ur kärnbo socken och ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1952 införlivades Kärnbo socken/landskommun och taxinge socken/landskommun och samhället utgjorde därefter en liten del av stadskommunens yta. 1971 upplöstes stadskommunen och Marirefred uppgick då i Strängnäs kommun

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s