ambulansens,polisen och brandkårens historia i Norrköping

Ambulansens historia

 Ambulansens historia

Termen ambulans kommer från det latinska ordet ambulare, vilket betyder eller vandra omkring. Ordet ambulans betydde ursprungligen ”ett flyttbart sjukhus”, vilket följde en armé under dess rörelser.
Historien börjar med hjälp av kärror för att forsla bort skadade patienter så kallade ambulanser började nere i spanien 1487 och civila varianter togs i bruk under 1830. Stockholm i sverige fick sin första ambulans 1902,1964 kom ambulanserna att morderniseras så att vårs skulle kunna på börjas redan på hämtningsplatsen. Fram till 1997 hade röda korset egna ambulanser framför allt inom motortävlingar.

1876 1911

Idag bedrivs verksamheten mest av privata företag eller lanstinget. En ambulans bemannas av två personer där minnst en innehar sjuksköterske utbildning eller mer utbildning.

19221939

Ambulansbilar som utför akuta transporter löper stor risk att bli inblandade i riskfyllda situationer. Ett exempel är insatser vid stökiga trafikolycksplatser, eftersom dessa olyckor ofta leder till att personer skadas och behöver behandling. Det är ofta mycket viktigt att ambulanserna når fram till patienterna så snabbt som möjligt. I många länder har ambulanser därför rätt att överträda vissa trafikregler.

1940

Radion gör det möjligt att leda ambulansbilarnas insatser, och kan tillåta besättningen att skicka information tillbaka till stationen eller till sjukhus (till exempel förvarna sjukhus om ankomst med en kritisk patient). Ett nytt kommunikationssystem kallat Rakel är under införande. Dataterminal – Terminalerna används för att överföra medicinsk information t.ex. Ekg till sjukhuset, men också till föra journalanteckningar.

 1966 1970

Till exempel behöver ambulanser under högprioriterad utryckning inte stanna för rött ljus, utan kan betrakta trafikljuset som ”Lämna företräde”. Likaså kan ambulanser få bryta mot hastighetsbegränsningen. För att öka ambulansens framkomlighet och minimera olycksrisken är ambulansfordon ofta utrustade med passiva och aktiva visuella varningar (reflextejp, blixtljus) och högljudda sirener för att alarmera medtrafikanter och väcka deras uppmärksamhet.

Dagens ambulanser 2011

Ambulanser är ofta utrustade med skilda luftkonditioneringssystem för förarhytt respektive vårdutrymme. Detta bidrar till att upprätthålla en lämplig temperatur för alla patienter som behandlas, men kan också innehålla ytterligare funktioner såsom filtrering mot luftburna patogener. Fordonsdataminne – Lagrar information om hastighet, bromskraft, tid, aktivering av aktiva akuta varningar såsom ljus och sirener, liksom bilbältesanvändning.
Utrusyning i ambulansen: Exempel på ambulansinteriör (sett mot förarplatsen):
1) EKG med defibrillator 2) Sprutpump 3) Sugaggregat 4) CPAP-apparat 5) Sprutor och nålar 6) Medicinskåp 7, 8) Skåp och förvaringslådor för annan medicinsk utrustning och förbrukningsmaterial 9) Engångshandskar för medicinskt bruk 10) Bår 12) Respirator 13) Skåp för nödfallsutrustning…

De flesta ambulansbilar kan ge en aktiv visuell varning med hjälp av blinkande ljus. Detta används för att väcka uppmärksamhet hos andra trafikanter när ambulansen kommer, eller för att varna trafikanter som närmar sig en ambulans som stannats i en farlig position på vägen. Färgen hos det blinkande ljuset kan variera mellan olika länder och ibland även mellan operatörer. Det finns flera tekniker som används för att uppnå den blinkande effekten. Några vanliga ljuskällor är blinkande lampor eller lysdioder (LED). Många blixtljus ger starkare sken än glödljus och dioder. Ljuskällorna kan programmeras att blinka individuellt eller i grupp, och i vissa fall för att blinka med mönster (t.ex. ett rinnande pilmönster som kan användas när ambulansen parkeras vid vägkanten). Glödljus och lysdioder kan också programmeras att ge konstant sken, utan att blinka. Vidare kan vissa av ambulansens standardlyktor (strålkastare och baklyktor) vara programmerade att blinka under utryckning. För att maximera säkerheten är det bäst att takets ljusramp monteras så att den syns från alla riktningar; 360 ° täckning. I vissa länder är detta vara obligatoriskt, bl a vissa amerikanska delstater. I tillägg till takmonterade ljusramper monteras ofta blinkande ljuskällor även på andra platser, såsom på instrumentpanelen, på backspegelhusen, på bakdörren eller i grillen.
 Teränggående ambulans.
Många olika typer av fordon används som ambulanser, exempelvis påbyggda personbilar, lätta lastbilar, motorcyklar, bussar, helikoptrar, flygplan och båtar teränggående fordon. För att snabbt kunna ge patienter prehospital vård trots hinder i t.ex tät stadstrafik.

Dagens ambulans helikopter

Polisens historia

Första POLISHUSET  i Norrköping låg vid Trädgårdsgatan/nu mera norrtull
 
Mellan 1840 och 1964 bär svensk polis sabel. Detta upphör då polisen förstatligas 1965. 1887  inrättas den första piketstyrkan. 1903  organiserar sig polisen fackligt genom att bilda Svenska Polisförbundet. 1908 anställs Agda Halldin och Erika Ström  som de första polissystrarna. Dessa har sjukvårdsutbildning och är de första kvinnliga polisbiträdena i landet. Deras uppgift är primärt att ta hand om kvinnor och barn som tagits in på polisstationen. Stadsfullmäktige beviljar 5 100 kronor i bidrag. 1910 får Sverige  sin första polishund och samma år inrättades den första egentliga polisutbildningen. Tidigare hade äldre poliser fått lära upp nyanställda. 1914 bildas Säkerhetspolisen. 1921 bildas Hamnpolisen, föregångare till Sjöpolisen. 1926 får alla uniformerade poliser i landet får enhetlig uniform. 1933 införs de första radiobilarna  på prov i Göteborg och samma år bildas den så kallade Statspolisen, som inrättats för att undvika liknande händelser som den i Ådalen 1931. Denna avdelning upphörde vid förstatligandet 1965.1939 får Stockholm sina första radiobilar. 1948 blir det tillåtet för en polis att föra samtal med medborgarna. Tidigare har det endast varit tillåtet för dem att svara på tilltal. Årsskiftet 1957/1958 kom de första kvinnliga poliserna i ordningstjänst. 1965 målas alla polisbilar  svart-vita, med undantag för civilbilar. Detta år sker även förstatligandet av polisväsendet den 1 januari  Samtidigt fick Sverige 119 polisdistrikt istället för 554. Idag finns endast 21 stycken kvar. 1981 fårSverige  sin första kvinnliga polismästare  det var Karin Värmefjord som utnämndes till polismästare i Ludvika. 1994 blir Ann Charlotte Norrås blir den första kvinnliga länspolismästaren. 2010 ska 20 000 poliser tjänstgöra i Sverige, utökat från det tidigare ca. 17 000.
 Olika polis uniformer under åren:
Polisens fordon:
En polisbil är ett specialtillverkat motorfordon som används av polisen och tullen. Tullbilarna har dock annorlunda utseende. I Sverige är polisbilar av märkena Volvo och Saab vanligast. Sverige har i internationell jämförelse högklassiga polisbilar. Få andra polismyndigheter kan uppvisa en flotta som innehåller så välutrustade fordon, där även sådana utrustningsdetaljer som xenonstrålkastare och parkeringsvarnare förekommer.1958 infördes de första svart-vit-målade polisbilarna hos Stadspolisen. 1984 inför Rikspolisstyrelsen (RPS)  ett nytt utseende för polisens fordon, vitmålade med blå-gula ränder längs sidorna och ny stil på bokstäverna. Detta utseende sparade pengar, då man slapp måla om fordonen innan försäljning. Men utseendet var otydligt, vilket gjorde det svårt att känna igen polisbilarna. 1989 inför RPS  det nya blå-vita utseendet för polisens fordon som gjorde dem tydligare på vägarna. Bokstavsstilen byttes också, och blev en helt ny grafisk profil för Polisen. 2005 blev svenska polisbilar  märkta även med gula och blå fält i självlysande och reflekterande material för att öka säkerheten i trafiken.
Polis mc.

Den 13 september 1954 levererade därför Motorfirma Uno Ranch AB i Göteborg de 27 första av 54 beställda Triumph T 110 Tiger/Police till statspolisen. Till skillnad från standardmodellen var dessa försedda med såväl generator som alternator samt s k ”amerikastyre” och en något annorlunda sadel. Därmed inleddes polisens systematiska användning av motorcyklar i trafik-övervakningstjänst. Detta år började också den centrala utbildningen av mc-poliser på Skarpnäcks flygfält i Stockholm. Från våren 1955 bedrevs den polisiära mc-förarutbildningen vid Arméns Motorskola i Strängnäs ända fram till 1992, då Arméns Motorskola gick i graven. Läs om Vägen Riddare på denna webbsida.BMW R 67, blev 1954 den första BMW-modellen i polistjänst, bl a hos trafikpolisen i Malmö. 1955 kom R 50 och R 60-modellerna att successivt ersätta Triumph-maskinerna. De passade bättre än Triumph och sedan dess har polisen använt alla BMW-modeller med boxermotorer utom R 45 och R 80 G/S-modellerna.1955 togs den första svarta mc-polisuniformen med vitt koppel och vit hjälm i bruk. Den var designad av statspolisen och mc-polispionjären Ingvar Karlsson.I slutet av 1950-talet blev statspolisens motorcyklar vita med svart handrandning och kromade tanksidor. Från 1965 (förstatligandet) har alla polismotorcyklar, utom utbildningsmotorcyklarna, varit vita.Redan 1955 började man prova olika kommunikationsradioanläggningar på motorcyklarna. F:a Johan Lagerkrantz utrustade Triumph-maskinerna och R 67:orna med amerikanska Link Comet 40. Sedan gick radioutvecklingen mycket fort. När transistorn ersatte radiorören kom allt fler märken som PYE, AGA, SRA, Storno m fl att tillverka allt smidigare och effektivare mc-radio-anläggningar. I början av 1960-talet fälldes radions manöverpanel in i tanken (på verktygens plats) och hjälmarna försågs med mikrofon och hörlurar.I och med första leveransen av R 60/5 och R 75/5 i april 1971 blev polismotorcyklarna helvita sedan man av bl a kostnadsskäl upphörde med att förkroma tanksidorna.1980 övergavs den svarta mc-polisuniformen med vitt koppel och ersattes med ett ljusblått skinnställ. Uniformiteten försvann och mc-poliserna kom att se ut som en ”vanlig” motorcyklist. Man tvingades därför skriva ordet POLIS med stora bokstäver på ryggen.1988 blev det dags att än en gång byta profil på polismotorcyklarna. För att ytterligare eliminera polisens specifika profil bytte byråkraterna till blåvit dekor. 1996 infördes tvådelat Gore-Tex ställ i två blåa nyanser. Mc-poliserna började också använda integralhjälmar av olika fabrikat och i olika kulörer. Varje spår av uniform var därmed undanröjt.Den nya BMW K 75 med sin trecylindriga radmotor på 750 cc kom 1986 och skulle succesivt ersätta R 75 och R 80-serien.1989 togs de sista BMW-motorcyklarna i R-serien ur tjänst. Boxermotorns epok var därmed slut.
polishästar
Hästar har använts inom polisen sedan slutet av 1800-talet.Det finns cirka 60 polishästar i Sverige, ett tjugotal på varje rytteri.Hästarna köps in inridna när de är mellan fyra och sju år.Hästarna är bruna, mörkbruna eller fuxar. Hästarna är halvblod och vallacker (kastrerade).Mankhöjden är 165-185 centimeter.Hästarna köps inte från någon särskild leverantör utan kan komma från olika platser.En polishäst arbetar normalt under cirka 15 år.
Polisens båtar
1965Sjöpolisen bildas

En polis båt är en vattenskotrar som är avsedd att användas för verksamhet brottsbekämpning. Polis båtar är vanligtvis utrustade med högpresterande motorer som möjliggör snabba insatser vid akuta situationer och göra det möjligt för båten att driva lagbrytare effektivt. Specialized polisen båtar har varit i används i hamnar och farleder i hela världen sedan början 20th century, komplettering hamn polisen och kustbevakningen personal. Polismyndigheterna i många stora städer med hamnar har båtar och personal för att bemanna dem. Det finns ett brett spektrum av användningsområden för polisen båtar. Vissa är utformade för snabba insatser, utbyggnaden av begäran att hjälpa Harbor polisen, kustbevakningen, eller besättningar brand i hamnar. Polis båtar kan också fungera som eskorter i fartyg processionals och för besökande fartyg som förtjänar ett poliseskort, som ett fartyg som dignitärer. En polis båt kan också användas rutinmässigt patruller i vattnet, med polisen båten svara på lagöverträdelser som behövs.
Polisens helikopter
1964 – Den första helikoptern köps in i samband med att den sovjetiske politikern Nikita Chrusjtjov ska besöka Sverige

Polisen ska idag kunna lösa olika uppgifter med sina helikoptrar som telexempel:

Fjällräddning.sjöräddning-och nu mera även en idiel förening (missing people sweden) eftersök av försvunna personer plus en del annat

Brandkårens historia

1875  inrättades den 13 feb,ny brandordning under brandstyrelse som brandkår då den första stationen kom att ligga på gamla rådhusplatsen men flyttades senare år 1880 till trädgårdsgatan där den blev kvar i 60 år/1940 då den nuvarande kom till. Den första kåren bestog av fyra befäl ,nio förmän och 30 brandsoldater plus i början 20 militärer så kallade (korvar)som efter ett år togs bort igen. Stadens första egentliga brandstation byggdes 1880 i kvarteret Lokatten vid Trädgårdsgatan. Den innehöll tolv familjebostäder, fem logement, dagrum, vagnhall, expeditioner och verkstäder m.m. Den blev dock allt mer trångbodd och omodern. Därför byggdes en ny brandstation (den nuvarnade 1973) vid Idrottsparken 1939-40. Den gamla övertogs av polisen. Stationen är uppförd i tre vångingar och inrymmer vagnhall för tio bilar och ett flertal motorsprutor, 23 personalrum, matsal, kök, dagrum, expeditioner, flera verkstäder, garage, gymnastikhall m.m. Vidare finns en filialbrandstation Karlshov och en i Svärtinge. Två industribrandkårer finns också. Vid 1960-talets slut tillbyggdes längs Albrektsvägen ett garage för sex brandbilar.

Här kan man läsa mer om Norrköpings brandkår:http://www.nt.se/img/2008/9/16/4208480.pdf

Sveriges första el brandbil 1902 byggd i Tyskland av justus Christian Braun men överbygget på vagnen är byggd av en svensk byggare från Eskilstuna,Hadar Hallström.

(Finnes att beskåd på eskilstuna brandstation.)

Den klarade på en laddning köra 2 mil ca; som då tog 1 timme och 45 minuter,batterierna under vagnen var till tyck 2. och utrustningen bestog av 1 stagstege, 4 skarvstegar,6 rullar med 90 meters slang på varge rulle, övrig utrustning bestog av yxor,pumpar,repstegar, plus då levande personal som då var 8 till antalet.

Norrköpings första brandstation
första stationen/Trädgårdsgatan
Antalet brandbilar var 1960 aderton och antalet motorsprutor tjugosju, vilket dock var tio färre än i början och mitten av 1950-talet. Strax efter byggandet av brandstationen vid idrottsparken togs en ny brand- och polisalarmsanläggning i bruk
Dagens station/södra prom
Fordon

1927

En brandman är en person som är anställd för att professionellt arbeta med brandförsvar, brandsläckning och annan typ av räddningstjänst. I rollen ingår också förebyggande uppgifter som brandsäkerhetsinspektioner, och utbildning och information till allmänheten. . Ett annat stort arbetsområde är vid trafikolyckor, då de kan utföra losstagning av fastklämda personer med hjälp av hydraulverktyg. Brandmän kan också åka på sjukvårdslarm, så kallade IVPA-larm (I väntan ambulans), och då göra en första hjälpen-insats.

 

1927 1937
Heltidsbrandman/Sverige finns det cirka 4 000  heltidsbrandmän. För att utbilda sig till brandman måste man gå den tvååriga eftergymnasiala utbildningen Skydd mot olyckor (SMO) som genomförs av Centrum för risk- och säkerhetsutbildning som ingår i Räddningsverkets organisation. Eftersom kommunerna är suveräna så bestämmer dessa själva vilken kompetens (utbildning) man vill ha. Men det vanligaste vid en anställning är SMO eller räddningsinsatsutbildning. De brandmän som har utbildning enligt det ”gamla” systemet, behöver inte läsa den tvååriga utbildningen för att kunna arbeta vidare som brandman. Den tidigare utbildningen innebar minst två veckors preparand utbildning på räddningstjänsten, ett års erfarenhet i tjänst därefter följde en 15 veckor lång yrkesutbildning som genomfördes i SRV:s regi.
Deltidsbrandman /I Sverige finns det omkring 11 500  deltidsbrandmän, eller räddningstjänstpersonal i beredskap som det egentligen heter och är med det den största kategorin av brandmän. Som deltidsbrandman har man oftast ett annat yrke som huvudsyselsättning, var tredje eller fjärde vecka har man beredskap och ska då vara tillgänglig dygnet runt. Man har vanligtvis 5-7 minuters inställningstid. De brandmän som arbetar på deltid, går en utbildning som heter räddningsinsats. Denna utbildning är förlagd både på skola (5 veckor) och som distansstudier (80 timmar på 8 veckor). Även denna utbildning genoförs av CRS, men är till skillnad från den tvååriga SMO-utbildningen inte studiemedelsfinansierad utan bekostas av staten och räddningstjänsten.
Dagens brandbilar
Chefbil
Släckbilen är ryggraden i svensk räddningstjänst. Den är normalt förstafordon på alla typer av utryckningar och finns på i princip alla brandstationer.Normalt är det en bil med dubbelhytt men tidigare var det vanligt även med enkelhytt. Släckbilen har en tank med 500 – 5 000 liter vatten (vanligast är 3 000 liter), ofta skumvätsketank, pump och ett skåp med diverse materiel för olika typer av insatser. I hytten finns personlig utrustning samt tryckluftsapparater (rökdykarutrustning) för bilens besättning.På senare år har det blivit mycket vanligt med kombinerade släck-/räddningsbilar som har utrustning för trafikolyckor och liknande. Fram till början av 1940-talet var det vanligt med små släckbilar som rökdykarpiketer men numera är det i princip bara tunga lastbilar som används som släckbilar.Den tunga BAS-bilen är en släckbil eller släck-/räddningsbil som är byggd och inköpt efter speciella krav som tagits fram av Räddningsverket och Kommunförbundet. Den är anpassad för att ingå i räddningstjänst vid höjd beredskap (krigstillstånd) och har därför bland annat värmare för både hytt, skåp, tank och motor. BAS-bilar har också längre garantitider än vanliga bilar.

Containerbilar i räddningstjänsten finns av två typer, lastväxlare och liftdumper. Lastväxlare är numera klart vanligast och den består av en kraftig lyftarm med en krok som kopplas mitt fram på containern och drar upp den på bilen. Containern kan även tippas som ett vanligt flak. Lastväxlare finns på både lätta och tunga lastbilschassi men även på bandvagnar. Liftdumpern består av två lyftarmar, en på varje sida om containern. Lyftarmarna kopplas via kedjor i fästen på containerns sidor. Containern lyfts i helt horisontellt läge upp på bilen. Liftdumper finns enbart på tunga lastbilschassier.
 
Stegbil/Maskinstegen (i dagligt tal stegbil) är avsedd för livräddning och släckning på hög höjd. Dessutom används bilarna för olika arbeten på hög höjd när andra resurser inte räcker till.Vissa kårer har med sig stegbilen på trafikolyckor, både som barriär-/säkerhetsbil och för att kunna lyfta till exempel en bil som har vält. Lyftkapaciteten är cirka 3 000 kg. Normal steglängd är 30 meter vilket räcker ungefär till 8:e våningen på ett höghus. Högre stegar finns inte längre kvar i Sverige, det har tidigare funnits enstaka exemplar på upp till 44 meter. Byggnadslagstiftningen säger att där utrymmning ska ske med stegbil, får fönstrets karmunderstycke ligga högst 23 meter över marken samt räddningsvägen högst 9 meter från fasaden. En stegbil på 30 meter anses ge tillräcklig marginal, och lite därtill för att klara dessa krav. Är byggnaden högre krävs istället dubbla trapphus.

Hävare (kallas även skylift) finns av två typer, dels den äldre varianten med fasta bommar och dels den nyare varianten med teleskopbommar och stegpaket. Tidigare var de oftast ett komplement till maskinstege men idag ersätts på många håll stegbilarna med nya teleskophävare som har stegpaket längs bommarna. Hävaren är avsedd för arbete och släckning på hög höjd. Dessutom kan den användas för livräddning och evakuering, om tillräckligt utrymme för stödbenens bredd medges vid uppställning. Vissa kårer har med sig hävaren som barriär-/säkerhetsbil på trafikolyckor. Hävaren har en kraftig arbetskorg med upp till 600 kg lastkapacitet. Vattenkanon och uttag för vatten finns i korgen och de försörjs via fasta vattenledningar från chassit och upp längs bommarna. Arbetshöjden hos svenska brandhävare med fasta bommar varierar mellan 12 och 27 meter och med teleskopbommar mellan 22 och 42 meter. Standardvarianten var tidigare 16 eller 22 meter men är nu 30 meter.

Vattendykning är en verksamhet som numera endast finns i ett 20-tal kommuner. I princip samtliga dessa har speciella dykarbilar eftersom det krävs stort utrymme för att få plats med nödvändig utrustning och för att dykarna skall kunna klä sig i dräkter under utryckningen. Under 1970-talet dominerade de stora Mercedesbussarna av typ L 508/L 613 men det fanns även några fordon av typer som till exempel VW LT och Chevrolet Van. Den vanligaste dykarbilen idag är Mercedes 416 Sprinter men det förekommer även mer udda fordon av olika slag.

Teräng gående bilar.

flygbrandkåren
En flygplatsbrandman har till uppgift att rädda människor från ett flygplanshaveri. Eftersom flygplan innehåller stora mängder jetbränsle behövs andra släckresurser än en vanlig basbrandbil som finns i kommunen. Beroende på vilka flygplanstyper som landar på flygplatsen ställs olika krav på vilka bilar som kan användas. Vanligt är en brandbil som kan spruta minst 2 000 liter i minuten. Räddningsbil 90 vilken de flesta flygplatser har i sin ägo har en pump som kan leverera 6000 liter i minuten. 4000 liter i minuten klarar huvudkanonen av, och 1000 liter klarar monitorn som sitter i fronten av. De resterande 1000 ska täcka självskydd och strålförare.
Kläder
Rökdykarkläder
Vid en räddningsinsats kan arbetet bestå av till exempel rökdykning, kemidykning eller vattendykning
Brandkläder
Brandkåren har olika övningsområden idag där dom övar men även låter privat folk komma och lära sig att släka en brand i olika miljöer.

Brandflyg

Brandflyget andvänds mest vid skogsbränder men även vid andra tillfällen.

Sjöräddningen
Brandbåtar/Räddningsbåtar