stadens alla parker

Folketspark:

När åkrarna kring Borgs säteri skulle delas upp 1901 blommade engagemang upp hos arbetarrörelsen som sedan slutet av 1800-talet hade tankar på att förse Norrköping med en folkpark. Ytorna som snart blev tillgängliga kom att byggas upp och tätortsborna befann sig för att iordningställa den nya parken frivilligt. Så snart den stod färdig fanns aktiviteter av enklare slag, en dansbana och kjosk.
Målsättningen med den nya parken var att erbjuda sund kultur med god smak. Tidiga artister i den nya parken var bland andra Calle Lindström, Anners Annersa på Hultet och Skånska Lasse. Men snart dominerades underhållningen av högklassiga teatrar, revyer ochoperetter. Några stora namn som besökte scenen under 30-, 40- och 50-talet var Jussi Björling, Gösta Ekman och Oskar Textorius.

Idag firar man i parken vissa dagar på året valborgsbrasa och med tiovoli.

Folkparken:

Innan parken anlades användes området för jordbruket och som grustäkt. Jordbruksmarken var utarrenderad. Delar av området användes också som betesmark för de kreatur som såldes på Oxtorget på andra sidan promenaden. Mellan 1887 och 1892 byggdes Matteuskyrkan på Nedre Dragsgärdet. På delar av Dragsgärdet norr om Plankgatan har det också sedan lång tid tillbaka legat en kyrkogård, Matteus kyrkogård,

Den 17 september 1893 föreslog stadsfullmäktiges ordförande John Philipson i en motion att det skulle anläggas en park för allmänheten på Dragsgärdena. I motionen hänvisade Philipson till den stora del av Norrköpings invånare som behövde avkoppling på söndagarna men som saknade medel för att ta sig ut till landet. Philipson menade därför att det behövdes en park i stadens omedelbara närhet där dessa kunde tillbringa hela söndagen. Vad gäller kostnaden erbjöd sig Philipson att själv betala för parkens anläggande om staden åtog sig att betala det årliga underhållet.

Detta gick staden med på och arbetet med att anlägga parken började genast. Den 9 juni 1895 invigdes parken med att medlemmar av andra livgrenadjärregementets musikkår sjöng fosterländska sånger. På hösten samma år beslutade stadsfullmäktige att parken skulle heta ”Folkparken”.

Uppdraget att rita parken gick till Gustaf Lind, trädgårdsmästare vid Lantbruksakademiens Experimentalfält. Lind ritade parken i landskapsstil med slingrande gångar och naturlika planteringar, stora gräsytor och intressanta saker som en paviljong, ett konstföremål eller en ravin. Lind såg till att parken planterades med ovanliga trädsorter från svenska och tyska plantskolor; avenbok, krusbladig alm, asklönn, lärkträd eller japansk solfjäderstall. I allén mellan entrén till Norra kyrkogården och krematoriets parkering planterades på 1910 61 träd, främst lindar, som tidigare stått på Skolgatan i samband med konst och industriutställning i norrköping 1906.

I parken finns ett 80 meter långt stenparti som anlades 1918-1922 med sprängsten från Motala ström nedströms Järnbron. Vid stenpartiet finns också en bronsskulptur, ”Vändande lodjur”, av skulptören Arvid Köppel. En av parkvaktens uppgifter var att varje morgon och kväll hissa och sänka flaggan på den så kallade flaggkullen bredvid stenpartiet. Flaggstången togs bort på 1970-talet när kommunen inte längre ville avlöna någon för denna uppgift. På 1970-talet byggdes en spiralformad solmur på flaggkullen. Vid stenpartiet finns också en minnestavla över John Philipson.

1990 fick parken en ny entré mot Norra promenaden med två granitpelare. Pelarna kommer från Oscar Fredriks bro som låg i centrala Norrköping men som revs 1978-1979.

Sedan 1941 firas valborgsmässoafton i parken med valborgseld, musik, sång, vårtal och fyrverkerier.

1900

1910.  Kaktusplantering i Norrköping

 
Kaktusplanteringen i Carl Johans park har varit en tradition från år 1926. Planteringen har nytt motiv varje år, den består av 25000 växter som planteras ut från maj för att invigas i juni. Under vintern vilar växterna inomhus i kommunens växthus på sylten. Kaktusarna härstammar från en donation av byggmästare Anders Carlsson.
Telegrafstationen 

kungliga telegrafstyrelsen uppförde mellan åren 1909 – 1912 denna unika tegelborg i hörnet av Drottninggatan och Hospitalsgatan. Den gamla telegrafstationen fanns tidigare nere vid Karl Johans Park där idag ” Postettan ” ligger. Den första telegrafstationen var belägen på Drottninggatan 6 och installerades först 1881. Huset är mycket välbevarat och är uppfört i nationalromantisk stil med visst inslag av jugend. Huset består av tre våningar och inredd vindsvåning. Fasaden är mycket välbevarad och består av högbränt Helsingborgstegel och granitlister. Husets interiörer är med åren moderniserade men i huset finns trapphuset kvar med återställd färgsättning.

 1907  ELEFANT PÅ RYMMEN
       När Cirkus Cuneo besökte Norrköping i början av februari 1907 uppstod en märklig händelse. Cirkusen höll till vid nuvarande  brandstationen vid Väster tull. Elefanten Topsy var den stora stjärnan, vilket medförde att fler än 5000 personer köpte biljetter de första dagarna. Men måndagen den 4  februari  fick alla som köpt entrebiljett på 10 öre besviket vända hemåt. Topsy hade rymt vilket orsakade stor uppståndelse i staden. Trots att ett hundratal frivilliga modiga män deltog i sökandet dröjde det fyra dagar innan elefanten kunde infångas vid Ramunderberget i Söderköping. Det var säkert en spännande upplevelse att få vara med och leta efter elefantspår i Vrinneviskogen med omnejd, Men det var två Söderköpingspojkar som slutligen upptäckte henne och kontaktade polisen. Topsy infångades, men fyra dagar på rymmen i snö och kyla hade medfört att hon blivit förkyld. Rymlingen tillfrisknade snabbt efter att ha blivit kurerad med en liter konjak av fint märke. Därefter fraktades elefanten från Söderköping till Norrköping i en godsvagn på smalspåret. Äventyret var nu över för Topsy och för de som deltog i elefantjakten blev det säkert ett minne för livet…
 Järnvägsolyckan i Getå 1918

  
Det är den hittills svåraste olyckan i svensk järnvägshistoria, minst 42 personer dog. Olyckan skedde på grund av ett jordskred. Strax efter jordskredet kom ett tåg bestående av lok med tio vagnar som spårade ur och föll ned på en landsväg bredvid banvallen. Det stora atalet omkomna berodde inte främst på urspårningen i sig utan på att glödande kol satte eld på vagnarna där många passagerare satt fastklämda. Idag kan man beskåda gravstenen vid Norra kyrkogården i Norrköping.
 1924: Motorsportens historia i  nmk-Norrköping
 
  
 Det började alltså med Norrköpings Motorcykelklubb för enkelhetens skull. NMCK den 24/3 1924. Den 12/2 1933 bildade några medlemmar i NMCK Norrköpings Motorsportklubb. Den 7/4 1952 sammanslås NMSK och NMCK till en klubb med namnet Norrköpings Motorklubb1940 hölls en tillförlitlighetstävling för gengasdrivna bilar 1965 kördes Maj-Pokalen för första gången som nationell tävling. 200 förare var anmälda varav 120 fick starta. 1973 var antalet anmälda cirka 400 varav 200 fick starta. Majpokalen har under årens lopp varit klubbens ”flaggskepp”på rallysidan. Majpokalen har även vid flera tillfällen arrangerats som deltävling i Rally-SM under åren. Första rallycrosstävlingen arrangerades i samarbete med SMK Östgöta avdelningen den 6 oktober 1972 på Kungsängsbanan. C:a 50 tävlingar har arrangerats på Kungsängsbana under åren med bl.a. SM status vid ett flertal tillfällen. Klubbens första folkracetävling arrangerades 1982 i ett grustag  i Kolmården, därefter har folkracetävlingar i stort antal arrangeats i samarbete med SMK Ötsgöta Bil på Kungsängsbanan. Backtävlingar har arrangerats i Mariehofsbacken sedan 1984 även här med SM status vid ett flertal tillfällen, för bil och mc, mc/sidvagnar.
Smk-östgöta motorklubb:
SMK Östgöta bilsektion består av av en rad olika verksamheter på fyra hjul och vår verksamhet är belägen på Kråkvilan även kallad Kungsängsbanan tillsammans med cross och speedwaybanor.
Kungsängsbanan byggdes 1970-1971 och sedan dess har det arrangerats många tävlingar inom rallycross, folkrace och rallysprint. Banan har under åren byggts om och ändrats. Senast ombyggnaden var 2004. Banan hade premiär 1971 då den första rallycross tävlingen genomfördes. Banan användes flitigt till tävlingar av alla dess slag. SM-tävlingar inom rallycross var ett förekommande inslag och populärt av både förare och publik. Världsförare med titlar som svenska mästare och europa mästare har tävlat på banan. Några namn är Stig Blomqvist, Kenneth Hansén, Per Eklund och Martin Schanke. Rallycrossen kördes på banan till början av 80-talet men gjorde sen ett uppehåll till slutet av 90-talet då man byggde om banan så man åter kunde köra rallycross. Men redan 2003 fick man sluta med rallycross igen då nya säkerhetskrav kom som gjorde förtsatt tävlande omöjligt. Banan används idag enbart till folkrace och rallysprint. Första folkracetävlingen kördes 1982 med hela 2000 åskådare i  publiken. I mitten av 90-talet drogs Sveriges största kvällsrace i folkrace igång. En måndags kväll i juni lockar arrangemanget ca 9000  åskådare vilket är den största publiksiffran på en enskild folkrace tävling.
 
 Gamla kvarnen/silon Västgötebacken

  1925 uppfördes denna vackra byggnad av Ståhlbom & Co. De gav uppdraget att rita huset till den framstående arkitekten Knut Pihlström som var en av 1920-talets mest anlitade arkitekter i Norrköping. Innan silon uppfördes fanns här en gammal byggnad som precis som nuvarande silo hade samma utseende om än något lägre och för tiden omodern. Silon består av fem våningar och i bottenvåningen finns en gammal vaktmästarbostad som idag står tom och som dessutom är brand och rökskadad. Sedan 1966 har silon stått tom och öde och det har genom åren diskuterats huruvida silon ska inredas och till vilket ändamål. Byggnadens inredning är till stor del bevarad och några våningar upp finns ett kontor med inbyggda bokhyllor, kassavalv, spegeldörrar, sekundärfönster, djupa fönster nischer och parspegel dörrar. Inredningen är genom åren av förfall mycket hårt åtgången och i behov av restaurering. Trapphusdelen består av trappa i kalksten och väggar målade i grå kulör.
 VATTENBORGEN VID KNEIPPEN 1811-1814

  Byggdes av JacobVon Leesens frikostighet. Är idag utsiktsplats 0ch plats för musikuppträdande. Det är Norrköpings äldsta vattenreservoar.
1936 VATTENTORN KNEIPPBADEN
 
Tornet byggdes som vattentorn på Stolpberget 1897 till 1898 i Hultet. Blev också utsiktstorn i Kneippen ut­an­för dåvarande Norrköping. Tornet var 37 meter högt. Ritat av Werner Northun. Revs i januari år 1936.
1904 Gamla vattentornet

  Beläget i parken till John och Mathilda Lennings sjukhem. Byggt av Werner Northum, stod klart 1904. Den var i bruk fram till 1980 då det byggdes om till student lägenheter.
 Nya och nuvarande vatten torn i Vilbergen /Kättsäter

 Nytt vattentorn i Kättsätter /Vilbergen. Skogen söder om Kättsätter är omväxlande och kuperad, men strövvänlig .Här finns öppen tallskog, snårig blandskog och lövskog. I delar av skogen finns mycket hassel, ek och lind. Här finns också ett gammalt stenbrott och husrester. Nära Kättsätter, inte långt från vattentornet finns även en vacker gammal fruktträdgård som nyligen röjts fram.
   Kafe Broadway

 Broadway kafé och konditori har funnits sedan 1946  när huset byggdes. Kafét drevs från början av Astrid som kämpade på i 30 år, hon hade öppet från 06.00 till 23.00!  Idag är Broadway mest känd för att varit Eldkvarns gamla stamställe, namnet på Bråddgatan sägs komma från en familj som bodde längs gatan och hette Brådde i efternamn. På 40- 50- talet var Bråddgatan en riktig affärsgata med bagerier, skomakerier, livsmedelsaffärer samt möbelaffärer. Mest känt var det för sin fina julskyltning och julhandel. 
Historia om vimman

 Hösten 1958 började Hilding Bielkhammar tillsammans med sin familj och många vänner att bära gråsten från öns stränder upp till berget, där kapellet skulle stå. Utan tekniska hjälpmedel murade man upp de metertjocka väggarna och byggde en replik av S:t Anna gamla gråstenskyrka, som Anna Niclisadotter på 1380-talet fått tillstånd av Linköpingsbiskopen Nicolaus Hermanni att uppföra. Denna kyrka ersattes vid 1800-talets början av en ny och större kyrka. Det lilla kapellet på Västra Gärsholmen invigdes på Kristi Himmelsfärdsdagen 1965 av dåvarande biskopen i Linköping, Ragnar Askmark. Sedan dess har verksamheten drivits av föreningen Capella Ecumenica Sanctae Annae in scopulis, som för närvarande består av fjorton kristna kyrkor och samfund (ursprungligen tretton).
Säsongen inleds som regel någon av de första söndagarna i maj månad och pågår till andra söndagen i september. I Allhelgonahelgen hålles en minnesgudstjänst till minne av dem som en gång bidrog till kapellets tillkomst. Ansvaret för gudstjänsterna delas mellan de olika medlemskyrkorna och samfunden. Under säsongen finns det alltid värdfolk på ön. Värdskapet utövas rent ideellt av värdarna, som svarar för såväl guidning som övrig ordning och skötsel. Kapellet utnyttjas även som mycket populär vigsel- och dopkyrka.
 Restaurang Druvan

     Druvan med sin utmärkande tempelfasad invigdes 1929 ritad av arkitekten Kjell Westin. Krogen var en av de mest populära i stan, med en finare matsal en trappa upp och en tredje klass i gatuplan.

Den senare byggdes på 50- talet om till en ölstuga med namnet Galejan. Ur kranarna flödade då bayerskt öl. I slutet av 70- talet var sagan slut. Druvan tvingades slå igen.
 Mercurius staty mitt i brunnen på Tyska torget

Mercurius för tankarna till olika maskindelar.Skulptör:Elis Norh 1918-1984.

 
 På 1960 -talet blev Hospitalsgatan  Norrköpings första gågata, det var lite si och så med bilisternas respekt för det. Ett tag tänkte man riva några av husen  på Knäppingsborgsgatan och ordna infarter därifrån istället. Men av det blev  inget av, så Hospitalsgatans period som gågata blev kort. En tradition som lever kvar än idag,är gatans fina juldekorationer.
 1943
Flygflottiljen F13 Bråvalla vid Sörby gård utanför Norrköping.
Ett av dom första flygplan var FFVS J22 som var förkortning av :jakt och spaning. Senare 1943 kom det första jetflygplan som var vampire. Historian börjar redan år 750 då ett slag utkämpades på fältet Bråvalla, som senare blev en militär flygplats /flottilj. Bråvalla flygplats bildades av flygingenjör Bo Lundberg,
 
vampire          tunnan             draken       viggen
 F13 lades ned den 30 Juni 1994.
Historia om våran andra flyggplats kungsängen/Norrköpings airport.
 
flygplats invigdes 9 september 1934 och är den äldsta civila flygplats i Sverige som fortfarande är i drift. Det dröjde dock till 1936 innan den började trafikeras av reguljär passagerartrafik. Det första flygplan som landade på Kungsängen var från nederländska KLM, och det gick nu att flyga till både till Stockholm, Malmö och Köpenhamn. I början av 1940-talet tog luftfartsverket över driften av flygplatsen, samtidigt som en utbyggnad påbörjades.
Den 15 maj 2006 tog Norrköpings kommun över flygplatsen. Åren före kommunens övertagande minskade antalet passagerare kraftigt, men sedan kommunen tog över har man satsat hårt på att utveckla flyget, vilket har resulterat i att flygtrafiken återhämtat sig starkt och flera nya flygbolag har etablerat sig på flygplatsen.
Under 2006 etablerade sig det danska flygbolaget Cimber Sterling på flygplatsen, och var det första bidragandet till att antalet resenärer som reser via flygplatsen börjat öka igen. I samband med finanskrisen 2009 började bolaget dock att dra ned på antalet avgångar i trafiken till/från Norrköping. Den 23 oktober 2009 kom flyglinjen till München att avvecklas. Anledningen till nedläggningen var att Lufthansa och Cimber Sterling sagt upp sitt codeshare-samarbete. Cimber Sterling genomför numera två flygningar per dag till Köpenhamn. En avgång på morgonen och en på eftermiddagen. Sedan bottenåret 2005, då passagerarsiffrorna var som lägst, har flygtrafiken och därmed passagerarantalet ökat kraftigt. Ekonomiskt går flygplatsen fortfarande med förlust.
Vasaparken

 Vasaparken är en aktivitetspark. Under sommaren kan du se soldyrkande besökare på filtar. Barn leker på lekplatsen eller badar i plaskdammen. Det förekommer även motionsaktiviteter och konserter i parken. Vasaparken som också kallas en oas mitt i stan blev färdig 1949 och var en populär plats för lekande barn.

 

 SYLTENBERGET
Sylten ligger i östra delen av Norrköpings tätort. Sylten var Norrköpings första rekreationsområde och promenadstråk som anlades i mitten av 1800- talet. Flera stigar med trappor leder in i området. En trappa i områdets östra del kallas för Moa Martinssons trappa. Ovanför trappan har man en vidsträckt utsikt. Moa Martinsson arbetade här uppe på ett café under världsutställningen 1906.
Holmentornet

På besök i vårt moderna samhälle, bland syfabriker och Holmens stora pappersbruk. På 1930-talet upphörde verksamheten i den Swartziska snusfabriken, lönsamheten var för dålig. Dock så fortsatte man odla tobak vid Ljura och S:t Johannes kyrka ända fram till 1947. Den tobakslada som fanns kvar revs 1951 och på platsen uppförde HSB de så kallade Stjärnhusen.
 Naturskogen i Norrköping/Vrinnevi och Ensjöns historia
 
Vrinneviskogens naturreservat ligger i södra Norrköping och sträcker sig mellanVrinnevi i norr till Ensjön i söder. Här ser man tydligt hur markant förkastningssluttningen i öster skilde på jordägarnas inägor och utmarker. Den rymmer en stor variation av naturtyper men domineras av stora arealer strövvänlig talldominerad skog. På stora delar har man tidigare regelbundet röjt bort allt lövsly men idag består föryngringen till stor del av lövträd. På sikt kommer därför lövandelen i Vrinneviskogen att öka betydligt. .Skogen har till största delen brukats som utmark vilket påverkat utseendet på dagens skog. I skifteshandlingar från 1700- och 1800-talen anges stora arealer som trädfria ljungbackar. I områdets norra del finns ett stort område bevuxet med grov gammal tallskog. Majoriteten av träden är ca 200 år och enstaka träd närmre 300 år. I Vrinneviskogen som helhet är så mycket som 60 % av skogen tallskog äldre än 100 år. Ensjön idag bakom bostads området Nnavestad är idag en vacker idyll med villor på rad och vid ensjön en fin badplats för alla.
 TÅRTBITEN /NORRTULL:
 
Det största och mest kritiserade ingreppet i Norrköpings promenadalléers historia gjordes i början av 1960-talet vid trafikplatsen Norr Tull. De tre kilometer långa lindraderna bröts brutalt och under protester byggdes 1962 den så kallade tårtbiten. Efter 24 år hade spårvägen dock tröttnat på tårtbiten. Trafikplatsen skulle byggas om. Med en varm tyst glädje följdes rivningen 1986.
 1967  Prisma i Järnvägsparken Olof Palmes plats

 

.Med en höjd på 11,5 m var Vicke Lindstrands skulptur ”Prisma” världens största glaskonstverk när den invigdes den 16 september 1967 inför flera än 10 000 personer som stod längs Strömmen och på platsen utanför Folkets hus. De inbyggda lamporna i skulpturen tändes då för första gången och ett ljusgrönt skimmer spred sig. Prisma är uppbyggd av tretusenfemhundra glasskivor, 9 mm tjocka, specialtillverkade från Emmaboda glasbruk. Skivorna är lagda på varandra och limmade med ett tvåkomponentslim som klarar både kyla och värme. Konstverket är förankrat  med en 27 meter lång betongpelare.
 Rådhuset

 Rådhusbranden 1942 i Norrköping
http://www.youtube.com/watch?v=Hn8oQ4XCXfA
Rådhuset eldhärjades på grund av soteld och brann ner men byggdes ganska snabbt igen och blev färdig byggd 1943 igen. Rådhuset är Norrköpingsbornas hus och en av de mest kända byggnaderna i staden.  Här huserar de demokratiskt valda och deras närmaste förvaltningar. Byggnaden är ritad av Isak Gustaf Claeson som bland annat ritat Nordiska museet i Stockholm. Rådhuset är rikt utsmyckad både invändigt och utvändigt. På tornet sitter Norrköpings skyddshelgon Sankt Olof, i folkmun kallad Gull-Olle, och håller ett vakande öga över staden. Rådhusets klockspel hörs vida över staden och är ett känt inslag i stadsbilden. Rådhusets klockspel installerades ursprungligen 1914 efter en donation och bestod då av 35 klockor.
 NORRKÖPINGS SPÅRVÄG FÖRR O NU:
 1902 ingick Norrköpings stad ett avtal med AEG om anläggande av ett elektricitetsverk och en spårväg till en kostnad av 1,2 miljoner kronor. Spårvägstrafiken inleddes den 10 mars 1904. AEG byggde systemet och de 12 spårvagnarna kom från ASEA. Av dessa 12 vagnar finns en vagn kvar som museivagn, ”Gamla Ettan”. Den ursprungliga linjen, 4 kilometer enkelspår, slingrade sig genom innerstaden. Den utgick från vagnhallen vid nuvarande Östra Promenaden- Nygatan – Drottninggatan – Norra Promenaden – Kungsgatan till ändhållplatsenVäster Tull. Redan på hösten 1904 byggdes spåren vidare därifrån till Söder Tull. 1906 byggdes den så kallade Borgslinjen, sträckan från Väster Tull till Kneippbadens station. Samma år byggdes också ett provisoriskt spår till utställningsområdet på Sylten. När spårvägstrafiken började 1904 var grundavgiften tio öre för vuxna och fem öre för barn .Den som åkte mycket kunde köpa 11 poletter för en krona, ett månadskort för tolv kronor eller ett årskort för 120 kronor. Ända sedan början har spårvagnarna varit gula, en färg som även återfinns på flera byggnader i Norrköping och därför har kallats Norrköpingsgult. När Östgötatrafiken i början av 1990-talet ville samordna färgerna på sin trafik genom att ge spårvagnarna en röd färg i bakdelen uppstod något av en folkstorm folk blev rödare i ansiktet en spårvagnarna skulle bli. Att man samtidigt bytte de grå detaljerna på tak och botten mot grönt reagerade dock ingen på. Under 1913 och 1914 anlades dubbelspår.
STRÖMSHOLMEN I NORRKÖPING
Strömsholmen är en ö mitt i Motala ström i Norrköping. Den 30 mars 1883 tog några medlemmar i Norrköpings Gymnastikförening med Fabrikör Fredrik Nyborg i spetsen initiativet till bildandet av Norrköpings Roddklubb. Det gör Norrköpings Roddklubb till stadens näst äldsta idrottsförening. på en tidigare på denna ö belägen restaurang vilket under vintersäsongen förvandlades till cafe och dans restaurang. Restaurangen brann ner 1939 men byggdes upp igen som då blev en sommar idyll med cafe och minigolf  fram till slutet av 1900 talet då den lades ner. Idag har restaurering påbörjats och är just nu en plats för de som är sugna på en glass i värmen..
 
   1967 OMLÄGGNING TILL HÖGER TRAFIK
  
Redan 1718 försökte Karl XII införa högertrafik i Sverige. Då utfärdades den första högertrafikförordningen i Sverige som dock inte blev långvarig. 1734 infördes vänstertrafik igen. 1927 föreslog en kommitté att man skulle utreda hur mycket en omläggning till högertrafik skulle kosta. Flera förslag om högertrafik väcktes i riksdagen de kommande åren. 1955 genomfördes en folkomröstning om högertrafik som visade att de flesta svenskarna som röstade ville behålla vänstertrafiken. Men den 10 maj 1963 fattade riksdagen beslut om att införa högertrafik i Sverige. Söndagen den 3 september 1967 skedde omläggningen till högertrafik.
Kungsgatan -Skvallertorget
 
 
Skulpturen Vår enighets fana/Kungsgatan-Skvallertorget.

Skulpturen vår enighets fana är ett är ett minne över Norrköpings textilarbeterskor. Bland kvinnorna kring guldkalven står Kata Dalström, socialistisk agitator som manar till kamp. Titeln på skulpturen är hämtad från andra strofen ur Arbetets söner. Alla figurer som ingår i skulpturgruppen är kvinnor. Några av dem står på marken och uppmanas till kamp av Kata Dalström. Andra kvinnor tar sig upp för trappan och går till angrepp mot guldkalven som står på en lutande pelare. En av dessa kvinnor bär på en fana, gruppen kan sägas gestalta en anstorming mot kapitalet av beslutsamma kvinnor, Norrköpings forna kvinnliga textilarbetare.
Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s