Historia om Mariefred

Mariefreds historia går tillbaka till 1370-talet då Bo Jonsson Grip lät bygga en borg på en udde, Gripsholm, som efter flera utbyggnader senare blev det kungliga Gripsholms slott under Gustav Vasa på 1530-talet.
Själva namnet Mariefred kan tillskrivas ett kloster som kartusianermunkar började uppföra 1493 och låg där nuvarande kyrkan ligger. Klostret hade namnet Pax Mariae, som betyder ”Marias fred” och bebyggelsen runt omkring fick så namnet Mariefred.
Mariefred fick stadsrättigheter 1605 av Karl IX.
Själva namnet Mariefred kan tillskrivas ett kloster som kartusianermunkar började uppföra 1493, och låg där nuvarande kyrkan ligger. Klostret hade namnet Pax Mariae, som betyder ”Marias fred”, och bebyggelsen runt omkring fick så namnet Mariefred. År 1498 förlänades Gripsholm med underlydande till klostret. Klosterkyrkan invigdes 1504 i samband med Sten Sture den äldres begravning där.Hans kvarlevor flyttades senare till Strängnäs domkyrka.
År 1526 kom Gripsholm i Gustav Vasas händer. Klostret drogs in och revs i samband med reformationen. Vid Mariefreds kyrka finns några framgrävda rester av det gamla klostret. Vid platsen, på kyrkbackens södra sida, finns en minnessten över Sten Sture den äldre. Stenen restes år 1905. I reformationens kölvatten växte ett samhälle starkare kopplat till kungamakten upp, delvis befolkat av de hemlösa munkarna.Enligt andra uppgifter tvingades munkarna att flytta till Julita kloster 1526.
Kungamakten på Gripsholm gynnade samhället genom donationer. Bland annat skänktes ett par skogsområden till stadens borgare .Mariefred fick stadsrättigheter av kung Karl IX den 12 juni 1605.
Den ursprungliga stadens bebyggelse omgavs av Kärnbo socken och Mälaren, och begränsades till ett litet område vid den nuvarande stadskärnan. Under 1600-talet drabbades Mariefred av tre svåra bränder; på 1620-talet, år 1640 och år 1682, då kyrkan brann ner.Det året fanns det sammanlagt 85 tomter inom stadens gränser. År 1759 hade antalet tomter ökat till 91, och år 1897 fanns det 100 tomter.
Staden och dess liv präglades av närheten till Gripsholm, där det under vissa perioder förekom ett aktivt hovliv. Det gällde bland annat under Gustav III:s tid, som innebar en blomstringstid för Mariefred. Kungamakten sökte genom att bevilja skattefrihet uppmuntra till anläggandet av fabriker, och själv anlade han vid Gripsholm ett större bränneri. Denna sysselsatte cirka 280 människor och bedrev sin rörelse fram till 1860-talets början.
Samtidigt som handel, fabriksverksamhet och sjöfart hade möjligheter att expandera och erbjuda nya arbetstillfällen i andra städer, stagnerade Mariefred, vilket främst satte spår i befolkningsutvecklingen. Samma utveckling ägde rum i ofta mycket gamla städer som hade grundats under helt andra förutsättningar än 1800-talets, exempelvis Gränna, Sigtuna, Skanör, Trosa, som kom att förbispringas av den industriella utvecklingen. De kom att vegetera som charmfulla, slumrande idyller, ganska oberörda av förändringarna på det ekonomiska och tekniska området.Mariefred är en av landets mest välbevarade trähusstäder med plankinhägnade gårdar och gårdshus för småhantverk”, skriver en reseguide. Efter branden 1682 har bebyggelsen i stort sett skonats från de rivningar som drabbat så många andra småstadsidyller.
Mariefred har sedan 1834 en ångbåtsbrygga och en lastkaj byggd 1898–1902. Man hade sedan 1903 en livlig ångbåtsförbindelse med Stockholm. Genom en bibana till Läggesta stod man i förbindelse med statsbanelinjen Södertälje–Eskilstuna.
Interneringsläger (under andra världskriget) för utländska soldater upprättades enligt Haagkonventionens krav på neutrala stater. Utländska soldater internerades bland annat i Långmora och Smedsbo. Under kriget internerades tre polska u-båtsbesättningar strax utanför staden.
Mariefreds södra och norra skogar.Mariefredsborna fickgenom två donationer daterade den 24 april 1590 och 12 juni 1605, rätt att bruka två skogsområden söder respektive norr om staden.Det första donationsbrevet är utfärdat av hertigen av Södermanland, Karl, som senare skulle bli kung Karl IX. Där överlåter han torpet Sämskarboda som låg vid nuvarande Hedlanda gård på den södra sidan av Gripsholmsviken. Hertig Karl och upplät även ett skogsområde som stadsborna kunde få bruka.
Den andra gåvan, som regleras i stadens privilegiebrev från 1605 gäller ett skogsområde öster om sjön Södra Kärrlången, mellan staden och Kvicksta. I privilegiebrevet bekräftas den tidigare gåvan av den södra skogen. Donationen av den norra skogen bekräftades genom ett kungligt brev år 1789.
De båda skogsområdena var allmänningar och nyttjades ursprungligen gemensamt av stadens borgare. Den södra skogen skiftades år 1785, och den norra skiftades år 1799.[9] De första fasta bosättningarna etablerades på 1780-talet respektive 1820-talet.
Mariefreds stad bildades 1605 som en utbrytning ur Kärnbo socken och ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun
Mariefred är en liten trästad och en tätort i Strängnäs kommun. Mariefred har 4 800 invånare idag .
Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s