Kalklinbanan Forsby-Köping

Kalklinbanan Forsby-Köping gick från forsby kalkbrott i 41,2 km genom kommunerna köping,kungsör, eskilstuna, katrineholm ochvingåker. Slutdestination var fabriken vid hamnen i köping, där det tillverkades cement fram till 1978 ,men numera endast olika kalkderivat. Då den byggdes var banan Europas längsta, och var från 1987 fram till rivningen 2013 världens längsta fungerande linbana. Linbanan byggdes 1939/41 av ab nordströms linbanor på uppdrag av skånska cement, samtidigt med kalkbruket i Forsby och dess cementfabrik i Köping. En arbetsstyrka på 300 man uppförde anläggningen med en takt på 2,1 km/månad. Beslutet att bygga en linbana togs efter jämförelser med andra transportmedel:lastbil, järnväg och även lastfartyg genom hjälmare kanal. En linbana visade sig mest kostnadseffektiv på längre sikt, vilket var viktigt eftersom transporterna vid denna tid utgjorde en väsentlig del av totalpriset för cementen som producerades. Vid planeringen tog särskild hänsyn till den omgivande naturen, i synnerhet vid korsningen med Hjälmaren.Linbanans vagnar är formade som hinkar,

File:Linbanekorg.JPG

och hänger på en bygel som kan tippas för att tömma innehållet. Genom en friktionskoppling fästs de vid den rörliga draglinan som drar fram korgarna, och korgarnas fyrhjuliga boggier rullar längs den stillasittande bärlinan. Kopplingen lossas automatiskt vid mellanstationerna där korgarna byter draglina. Vagnarnas hjul var i början av järn, som senare ersattes med nylonhjul för att minska slitaget på bärkabeln och få tystare gång, På toppen av varje stolpe vilar bärkabeln i en kabelsko, för att korgarna inte ska spåra ur måste bärkabeln vara fri på ovansidan och kan då inte hållas fast. Bärlinan ligger ändå kvar i kabelskon tack vare vagnarnas tyngd och att varje sektion byggts spikrakt i sidled sett. I höjdled går det däremot bra med lutning, och det låter banan följa terrängen på en höjd av 8-10 m,

File:Kalkfabrik Köping.JPG

Mellan korgar hänger drivlinan ner, och fångas upp mot hjul på sidan av varje stolpe. Stolparna har inbyggd stege för att servicepersonal ska komma åt kabelskorna i toppen. teletrådar drogs längs med hela banan för kommunikation mellan stationerna.

File:Hjälmaresund.jpg

Tidigare hade linbanefundament byggts i trä eller järn, men de här banstolparna tillverkades helt i armerad betong. Detta minskade behovet av underhåll, passade bättre in i naturmiljön och sparade järn som var en bristvara under andra värdskriget.

De flesta stolparna är av en standardform, en 90 cm betongcylinder som smalnar av vid toppen. De göts på plats med hjälp av en förtillverkad, återanvändbar plåtform. För stolpar som skulle vara något högre förlängdes fundamentet som de stod på. För mycket högre master, som de som korsar Hjälmaren (eller Skellefteälven), byggdes specialstolpar. Specialstolparna är ihåliga med en yttre diameter på 2,6 m och invändig trappa, gjutna med glidform.

Toppen varierar något i utseende, men fyller samma funktion som toppen på standardstolpen. Stolparna är numrerade med tresiffriga tal där räkningen börjar om på nytt hundratal vid varje sektion. Draglinorna går i ändlösa slingor mellan stationerna, och hålls spänd med motvikter i ett torn i drivstationen. Mellan varje vinkel- eller drivstation är bärkabeln uppstyckad i fyra avsnitt, med spännstationer emellan. Dessa stationer är mindre, enkla konstruktioner som håller bärkabeln lagom spänd med motvikter av betong, Från början var det tänkt att kabelskorna skulle smörjas regelbundet av en banvakt som vandrade från stolpe till stolpe. Detta krävde mycket arbetskraft och ersattes efterhand av en specialvagn som automatiskt smörjde kabelskorna under sin tur längs banan. Personvagnar byggdes också, så att banvakten kunde åka längs hela sträckan och rapportera skador via radio. Under 1960-talet automatiserades driften så att bara ändstationerna och en mitt station bemannades. Linbanan bärs av 235 stolpar av betong och är uppdelad i fyra sektioner med stationer i Forsby och Köping samt vid böjarna (vinkelstationer) i Granhammar, Malmberga och Knotberget. 10 av dessa stolpar är höga specialstolpar där linbanan korsar Hjälmaresund respektive Arbogaån, den högsta på 45 m. Drivstationerna ligger i Köping, Malmberga och Forsby. Därtill 12 st spännstationer, och vid 8 korsningar med bil- eller järnväg är skyddsnät i betongramar uppsatta.Kalken transporterades i 750 korgar som vardera kan lasta 1200 kg för en kapacitet på 90 ton/h, Lastning, lossning och av- och påkoppling av vagnar var mekaniskt automatiserad redan från starten. 1967 infördes automatisk drift med reläer och därmed förlorade mellanstationerna i Granhammar och Knotberget sin bemanning. 1987 gjordes ytterligare en modernisering med datorstyrning och radiolänk, 1974 drabbades cementfabriken av bristande lönsamhet, och halverade kapaciteten i och med att en av de två roterugnarna stängdes. 1977 stängdes även den andra ugnen och cementtillverkningen upphörde. Linbanan som hittills varit i konstant drift under 36 år blev nu stillastående. 1980 hade flera faktorer tillkommit som ledde till att linbanan på nytt togs i drift – denna gång i enkelt skift: Efterfrågan på jordbrukskalk ökade, och brist på kalk till bestruket papper ledde till ökad efterfrågan även där. Dessutom gav stigande oljepriser ett fördelaktigt kostnadsläge för linbanan, som är eldriven. Kalktransporten fortsatte därefter fram till 1997, då efterfrågan på Forsbykalken minskat till den grad att transportbehovet nåddes billigare med lastbil. I juni 1997 togs banan ur drift och hade då transporterat totalt 25 miljoner ton kalk och varit i drift i 53 år.Därmed blev Kalklinbanan den linbana i 10 km-klassen som hållits längst i drift i världen.

 

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s