Olika företag i norrköpings komun

Förutom kommunen och landstinget finns följande stora arbetsgivare inom kommunen:

Komunvapnet/ S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Dena bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974. Kommunen använder numera vanligen en logotyp bestående av ett stiliserat ”N” i olika färger, framtaget i samband med ett jubileum. Ovanligt nog används denna logotyp även på kommungränsskyltarna i stället för vapnet. ”Guld-Olle”, som vapnet ofta kallas, används dock alltjämt på spårvagnarna.

Natur/ Kommunen kan grovt delas in i fyra olika naturgeografiska regioner : Skogsbygd, slätt, mellanbygd och skärgård. Tvärs genom Norrköpings kommun, från väst mot ost, strömmar det vattendrag vilket var och är av största vikt för kommunens invånare respektive näringsliv. Strömmen avvattnar Vättern och större delen av Östergötland. Efter att ha passerat industrilandskapet i stadens centrum fortsätter Strömmen genomhamnen och mynnar i Bråviken. Strömmens sträckning genom staden har i 500 år kallats Norrköpings ström men tillkomsten av Göta kanal, vilken började byggas i Motala fick samtiden att byta namn till Motala Ström.

Forntiden 

Det område där Norrköpings kommun nu breder ut sig var täckt av is under istiden, ungefär 50 000 – 11 000 f.Kr. Den plats där Norrköping ligger var då täckt av vatten. Så småningom sökte sig människor till trakten, och det finns fynd av enkla yxor från Smedby,Borgsmon och Hults Bruk. Man har hittat hällristningar från bronsåldern, cirka 3 000 år sedan, på båda sidor om Motala ström vid HimmelstalundFiskebyEkenberg ochLeonardsberg. Längs Bråviken- och Kvillingeförkastningen har man även hittat ett flertal strandboplatser från stenåldern. Människorna som skapade hällristningarna antas ha haft en högtstående kultur som bl.a var duktiga på konsthantverk. En av de arkeologer som utforskade dessa 1903 var den dåvarande prinsen, Gustaf Adolf, detta blev hans första självständiga arkeologiska arbete. Alla hällristningar är ännu inte kartlagda. Motiven togs från människornas omgivning, många föreståller skepp, djur, människor, vapen, fyrekriga hjul, solsymboler, fiskeredskap samt djur av olika slag. På den tiden stod havsytan 15 meter högre än idag så hällristningarna låg nästan direkt vid kanten av Strömmen. Det finns många fornlämningar från järnåldern, till exempel gravfältstensättningar ochfornborgar. Vid Fiskeby har man hittat ett gravfält med mer än 500 gravar i lager på varandra. Troligtvis har platsen använts som begravningsplats från bronsåldern ända fram till vikingatidBråvalla slag tros ha utspelats år 750 e.Kr. på slätten norr om Norrköping, enligt historikerna Arthur Nordén och Ture Hederström. Slaget tros ha utkämplats mellanHarald Hildetand från Danmark och svearnas kung Sigurd Ring. Målet tros ha varitkungsgården Ringstad.

1674 startar verksamheten vid marmorbruket i Kolmården. En av de första beställningarna är marmorkrubbor till det kungliga stallet på Helgandsholmen i Stockholm. 1677 anlades ett segelduks- och buldansväveri vid Rodga säteri  i Simonstorps socken. Som mest försörjdes 500 hushåll av verksamheten, som pågick ända fram till 1852.

Fram till 1845 gick svenska folket mest klädda i yllekläder, men från och med nu så blev bomullskläder vanligare. Bomull var billigare än ull, och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. Det var då som fabrikör Hjalmar Leopold startade Torshags Bomullsspinneri i Åby vid Torshag. 3 juli 1866 ingvigdes järnvägen till Katrineholm och Stockholm , förutom i Norrköping så stannade tågen även i Kimstad , Eksund , Fiskeby, Åby , Graversfors och Näkna.

1915 så invigdes SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Nya stationer byggdes längs banan, bl.a vid Åby, Getå och Krokek. 1965 öppnades Kolmårdens djurpark under ledning av Ulf Svensson. Med ett delfinarium och en safaripark kom parken att utvecklas till en av Europas största. 1986 lades papperstillverkningen i centrala Norrköping ned, och tillverkningen flyttades till det nybyggda Bravikens Pappersbruk på Malmölandet norr om staden. Det toppmoderna pappersbruket har idag en kapacitet på över 700 000 ton tidnings- och telefonkatalogpapper varje år och över 90% av tillverkningen exporteras

Tätorter/

Församlingar:

Kyrkobyggnader/

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s