Boxholm

Historia om boxholm

Som kulturbygd tillhör de norra delarna av vår kommun landets äldsta. Redan under äldre stenålder (omkring 9000 f kr) strövade renjägare genom bygden, och då människan så småningom blev bofast var Boxholmsbygden redan från början ett attraktivt område att slå sig ner på. Vi har därför många lämningar från både sten-, brons- och järnålder i kommunen – något Du kan läsa vidare om under fornminnen.

 

Namnet Boxholm (ursprungligen Bocksholm) går tillbaka till sätesgården som Gustav Vasas svåger Arvid Stenbock lät uppföra vid Svartån. Gården finns kvar än i dag – Boxholms säteri – och den har naturligtvis byggts om flera gånger sedan gamle Arvid Stenbocks dagar.

Så småningom övertogs namnet Boxholm av järnbruket (grundat 1754 av Gabriel Adolf Ribbing) och vid 1800-talets slut växte ett samhälle upp i anslutning till bruket som även det fick namnet Boxholm. 1908 blev Boxholm municipalsamhälle, 1947 blev det köping och 1971 bildades Boxholms kommun av de fem församlingarna Ekeby, Åsbo, Malexander, Rinna och Blåvik.

Vår historia har inte varit odramatisk. Den senare järnålderns lämningar kan berätta om hot från omvärlden. Man anlade t ex fornborgar för att fly till och försvara sig ifrån när fienden genomkorsade trakten. Ett flertal runstenar vittnar om vikingafärder österut av forntida Boxholmsbor.

Boxholmsbygden tillhör de delar av landet som kristnades mycket tidigt. Både Ekeby och Åsbo kyrkor byggdes under 1100-talet, och det är troligt att inte ens dessa gamla kyrkor var de första i trakten. De kan ha haft företrädare i trä, s k stavkyrkor. Närheten till medeltidens kulturcentra på Visingsö och östgötaslätten (Bjälbo och Skänninge m fl platser) liksom Vadstena klosters inflytande under högmedeltiden har naturligtvis också betytt att Boxholmstraktens historia har varit händelserik. 1500-talet med Dackefejden och senare danska härjningar (Daniel Rantzaus återtåg med ett våghalsat korsande av sjön Sommens is) var högdramatiskt för Boxholmsbygdens del.

Vi har alltså fått uppleva en hel del historisk ”action”, fast vi allt sedan dansken Rantzaus dagar varit förskonade från utländska soldater i vår bygd. Det som utomstående förknippar med Boxholm – vårt bruk – har omfattat mycket mer än ståltillverkning och -förädling. Här har genom åren bedrivits lantbruk och kreatursavel inom ”bolagets” verksamhetsområde och även under många år drivit sågverk och osttillverkning. Övriga produkter från ”bolaget” eller Boxholms AB har varit spik, gångjärn, hästskor och lantbrukssmide för att nämna några. Boxholms kyrka byggdes på 1890-talet av ”bolaget” och skänktes till Ekeby församling 1926.

De rika skogarna i kommunens södra del har under vårt århundrade exploaterats för skogsindustrins räkning, medan den under tidigare århundraden till största delen avverkats till träkol för brukets räkning. En särställning har Boxholm när det gäller elektricitetens införande i vårt land. Här rullade 1890 Sveriges första elektriska lokomotiv och 1894 hade vi världens första elektriska valsverk.

Än i dag är ståltillverkning vår viktigaste näring, men med tiden har ett stort antal små företag växt fram vid sidan av bruket. Arbetssamma, plikttrogna och kunniga människor har varit en garanti för brukets fortlevnad under nästan 250 år. När nu Boxholm tar steget in i 2000-talet är det med förhoppning om att samma mänskliga kvalitéer men även nytänkande och mod att våga satsa på något helt nytt ska borga för vår fortlevnad som en liten men trivsam och välmående kommun.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s