FORNTIDEN I ÖSTERGÖTLAND

Det område där Norrköpings kommun nu breder ut sig var täckt av is under istiden, ungefär 50 000 – 11 000 f.Kr. Den plats där Norrköping ligger var då täckt av vatten. Så småningom sökte sig människor till trakten, och det finns fynd av enkla yxor från Smedby, Borgsmon och Hults Bruk. Längs Bråviken- och Kvillingeförkastningen har man hittat ett flertal strandboplatser från stenåldern. Det finns omfattande hällristningar från bronsåldern, cirka 3 000 år sedan, på båda sidor om Motala ström vid Himmelstalund, Fiskeby, Ekenberg och Leonardsberg. Människorna som skapade hällristningarna antas ha haft en högtstående kultur som bl.a var duktiga på konsthantverk. Alla hällristningar är ännu inte kartlagda. Motiven togs från människornas omgivning, många föreståller skepp, djur, människor, vapen, fyrekriga hjul, solsymboler, fiskeredskap samt djur av olika slag. På den tiden stod havsytan 15 meter högre än idag så hällristningarna låg nästan direkt vid kanten av Strömmen. I Himmelstalund och Fiskeby finns hällristningar från bronsåldern som visar att Motala ström har spelat en viktig roll redan då. Människor har bosatt sig längs strömmen och där haft anläggningar för att fånga lax eller ål och för att använda forsarna för att driva kvarnhjul. Det finns många fornlämningar från järnåldern, till exempel gravfält, stensättningar och fornborgar. Vid Fiskeby har man hittat ett gravfält med mer än 500 gravar i lager på varandra. Troligtvis har platsen använts som begravningsplats från bronsåldern ända fram till vikingatid. Bråvalla slag tros ha utspelats år 750 e.Kr. på slätten norr om Norrköping, enligt historikerna Arthur Nordén och Ture Hederström. Slaget tros ha utkämplats mellan Harald Hildetand från Danmark och svearnas kung Sigurd Ring. Målet tros ha varit kungsgården Ringstad.