stadens alla parker

Folketspark:

När åkrarna kring Borgs säteri skulle delas upp 1901 blommade engagemang upp hos arbetarrörelsen som sedan slutet av 1800-talet hade tankar på att förse Norrköping med en folkpark. Ytorna som snart blev tillgängliga kom att byggas upp och tätortsborna befann sig för att iordningställa den nya parken frivilligt. Så snart den stod färdig fanns aktiviteter av enklare slag, en dansbana och kjosk.
Målsättningen med den nya parken var att erbjuda sund kultur med god smak. Tidiga artister i den nya parken var bland andra Calle Lindström, Anners Annersa på Hultet och Skånska Lasse. Men snart dominerades underhållningen av högklassiga teatrar, revyer ochoperetter. Några stora namn som besökte scenen under 30-, 40- och 50-talet var Jussi Björling, Gösta Ekman och Oskar Textorius.

Idag firar man i parken vissa dagar på året valborgsbrasa och med tiovoli.

Folkparken:

Innan parken anlades användes området för jordbruket och som grustäkt. Jordbruksmarken var utarrenderad. Delar av området användes också som betesmark för de kreatur som såldes på Oxtorget på andra sidan promenaden. Mellan 1887 och 1892 byggdes Matteuskyrkan på Nedre Dragsgärdet. På delar av Dragsgärdet norr om Plankgatan har det också sedan lång tid tillbaka legat en kyrkogård, Matteus kyrkogård,

Den 17 september 1893 föreslog stadsfullmäktiges ordförande John Philipson i en motion att det skulle anläggas en park för allmänheten på Dragsgärdena. I motionen hänvisade Philipson till den stora del av Norrköpings invånare som behövde avkoppling på söndagarna men som saknade medel för att ta sig ut till landet. Philipson menade därför att det behövdes en park i stadens omedelbara närhet där dessa kunde tillbringa hela söndagen. Vad gäller kostnaden erbjöd sig Philipson att själv betala för parkens anläggande om staden åtog sig att betala det årliga underhållet.

Detta gick staden med på och arbetet med att anlägga parken började genast. Den 9 juni 1895 invigdes parken med att medlemmar av andra livgrenadjärregementets musikkår sjöng fosterländska sånger. På hösten samma år beslutade stadsfullmäktige att parken skulle heta ”Folkparken”.

Uppdraget att rita parken gick till Gustaf Lind, trädgårdsmästare vid Lantbruksakademiens Experimentalfält. Lind ritade parken i landskapsstil med slingrande gångar och naturlika planteringar, stora gräsytor och intressanta saker som en paviljong, ett konstföremål eller en ravin. Lind såg till att parken planterades med ovanliga trädsorter från svenska och tyska plantskolor; avenbok, krusbladig alm, asklönn, lärkträd eller japansk solfjäderstall. I allén mellan entrén till Norra kyrkogården och krematoriets parkering planterades på 1910 61 träd, främst lindar, som tidigare stått på Skolgatan i samband med konst och industriutställning i norrköping 1906.

I parken finns ett 80 meter långt stenparti som anlades 1918-1922 med sprängsten från Motala ström nedströms Järnbron. Vid stenpartiet finns också en bronsskulptur, ”Vändande lodjur”, av skulptören Arvid Köppel. En av parkvaktens uppgifter var att varje morgon och kväll hissa och sänka flaggan på den så kallade flaggkullen bredvid stenpartiet. Flaggstången togs bort på 1970-talet när kommunen inte längre ville avlöna någon för denna uppgift. På 1970-talet byggdes en spiralformad solmur på flaggkullen. Vid stenpartiet finns också en minnestavla över John Philipson.

1990 fick parken en ny entré mot Norra promenaden med två granitpelare. Pelarna kommer från Oscar Fredriks bro som låg i centrala Norrköping men som revs 1978-1979.

Sedan 1941 firas valborgsmässoafton i parken med valborgseld, musik, sång, vårtal och fyrverkerier.

1900

1910.  Kaktusplantering i Norrköping

 
Kaktusplanteringen i Carl Johans park har varit en tradition från år 1926. Planteringen har nytt motiv varje år, den består av 25000 växter som planteras ut från maj för att invigas i juni. Under vintern vilar växterna inomhus i kommunens växthus på sylten. Kaktusarna härstammar från en donation av byggmästare Anders Carlsson.
Telegrafstationen 

kungliga telegrafstyrelsen uppförde mellan åren 1909 – 1912 denna unika tegelborg i hörnet av Drottninggatan och Hospitalsgatan. Den gamla telegrafstationen fanns tidigare nere vid Karl Johans Park där idag ” Postettan ” ligger. Den första telegrafstationen var belägen på Drottninggatan 6 och installerades först 1881. Huset är mycket välbevarat och är uppfört i nationalromantisk stil med visst inslag av jugend. Huset består av tre våningar och inredd vindsvåning. Fasaden är mycket välbevarad och består av högbränt Helsingborgstegel och granitlister. Husets interiörer är med åren moderniserade men i huset finns trapphuset kvar med återställd färgsättning.

 1907  ELEFANT PÅ RYMMEN
       När Cirkus Cuneo besökte Norrköping i början av februari 1907 uppstod en märklig händelse. Cirkusen höll till vid nuvarande  brandstationen vid Väster tull. Elefanten Topsy var den stora stjärnan, vilket medförde att fler än 5000 personer köpte biljetter de första dagarna. Men måndagen den 4  februari  fick alla som köpt entrebiljett på 10 öre besviket vända hemåt. Topsy hade rymt vilket orsakade stor uppståndelse i staden. Trots att ett hundratal frivilliga modiga män deltog i sökandet dröjde det fyra dagar innan elefanten kunde infångas vid Ramunderberget i Söderköping. Det var säkert en spännande upplevelse att få vara med och leta efter elefantspår i Vrinneviskogen med omnejd, Men det var två Söderköpingspojkar som slutligen upptäckte henne och kontaktade polisen. Topsy infångades, men fyra dagar på rymmen i snö och kyla hade medfört att hon blivit förkyld. Rymlingen tillfrisknade snabbt efter att ha blivit kurerad med en liter konjak av fint märke. Därefter fraktades elefanten från Söderköping till Norrköping i en godsvagn på smalspåret. Äventyret var nu över för Topsy och för de som deltog i elefantjakten blev det säkert ett minne för livet…
 Järnvägsolyckan i Getå 1918

  
Det är den hittills svåraste olyckan i svensk järnvägshistoria, minst 42 personer dog. Olyckan skedde på grund av ett jordskred. Strax efter jordskredet kom ett tåg bestående av lok med tio vagnar som spårade ur och föll ned på en landsväg bredvid banvallen. Det stora atalet omkomna berodde inte främst på urspårningen i sig utan på att glödande kol satte eld på vagnarna där många passagerare satt fastklämda. Idag kan man beskåda gravstenen vid Norra kyrkogården i Norrköping.
 1924: Motorsportens historia i  nmk-Norrköping
 
  
 Det började alltså med Norrköpings Motorcykelklubb för enkelhetens skull. NMCK den 24/3 1924. Den 12/2 1933 bildade några medlemmar i NMCK Norrköpings Motorsportklubb. Den 7/4 1952 sammanslås NMSK och NMCK till en klubb med namnet Norrköpings Motorklubb1940 hölls en tillförlitlighetstävling för gengasdrivna bilar 1965 kördes Maj-Pokalen för första gången som nationell tävling. 200 förare var anmälda varav 120 fick starta. 1973 var antalet anmälda cirka 400 varav 200 fick starta. Majpokalen har under årens lopp varit klubbens ”flaggskepp”på rallysidan. Majpokalen har även vid flera tillfällen arrangerats som deltävling i Rally-SM under åren. Första rallycrosstävlingen arrangerades i samarbete med SMK Östgöta avdelningen den 6 oktober 1972 på Kungsängsbanan. C:a 50 tävlingar har arrangerats på Kungsängsbana under åren med bl.a. SM status vid ett flertal tillfällen. Klubbens första folkracetävling arrangerades 1982 i ett grustag  i Kolmården, därefter har folkracetävlingar i stort antal arrangeats i samarbete med SMK Ötsgöta Bil på Kungsängsbanan. Backtävlingar har arrangerats i Mariehofsbacken sedan 1984 även här med SM status vid ett flertal tillfällen, för bil och mc, mc/sidvagnar.
Smk-östgöta motorklubb:
SMK Östgöta bilsektion består av av en rad olika verksamheter på fyra hjul och vår verksamhet är belägen på Kråkvilan även kallad Kungsängsbanan tillsammans med cross och speedwaybanor.
Kungsängsbanan byggdes 1970-1971 och sedan dess har det arrangerats många tävlingar inom rallycross, folkrace och rallysprint. Banan har under åren byggts om och ändrats. Senast ombyggnaden var 2004. Banan hade premiär 1971 då den första rallycross tävlingen genomfördes. Banan användes flitigt till tävlingar av alla dess slag. SM-tävlingar inom rallycross var ett förekommande inslag och populärt av både förare och publik. Världsförare med titlar som svenska mästare och europa mästare har tävlat på banan. Några namn är Stig Blomqvist, Kenneth Hansén, Per Eklund och Martin Schanke. Rallycrossen kördes på banan till början av 80-talet men gjorde sen ett uppehåll till slutet av 90-talet då man byggde om banan så man åter kunde köra rallycross. Men redan 2003 fick man sluta med rallycross igen då nya säkerhetskrav kom som gjorde förtsatt tävlande omöjligt. Banan används idag enbart till folkrace och rallysprint. Första folkracetävlingen kördes 1982 med hela 2000 åskådare i  publiken. I mitten av 90-talet drogs Sveriges största kvällsrace i folkrace igång. En måndags kväll i juni lockar arrangemanget ca 9000  åskådare vilket är den största publiksiffran på en enskild folkrace tävling.
 
 Gamla kvarnen/silon Västgötebacken

  1925 uppfördes denna vackra byggnad av Ståhlbom & Co. De gav uppdraget att rita huset till den framstående arkitekten Knut Pihlström som var en av 1920-talets mest anlitade arkitekter i Norrköping. Innan silon uppfördes fanns här en gammal byggnad som precis som nuvarande silo hade samma utseende om än något lägre och för tiden omodern. Silon består av fem våningar och i bottenvåningen finns en gammal vaktmästarbostad som idag står tom och som dessutom är brand och rökskadad. Sedan 1966 har silon stått tom och öde och det har genom åren diskuterats huruvida silon ska inredas och till vilket ändamål. Byggnadens inredning är till stor del bevarad och några våningar upp finns ett kontor med inbyggda bokhyllor, kassavalv, spegeldörrar, sekundärfönster, djupa fönster nischer och parspegel dörrar. Inredningen är genom åren av förfall mycket hårt åtgången och i behov av restaurering. Trapphusdelen består av trappa i kalksten och väggar målade i grå kulör.
 VATTENBORGEN VID KNEIPPEN 1811-1814

  Byggdes av JacobVon Leesens frikostighet. Är idag utsiktsplats 0ch plats för musikuppträdande. Det är Norrköpings äldsta vattenreservoar.
1936 VATTENTORN KNEIPPBADEN
 
Tornet byggdes som vattentorn på Stolpberget 1897 till 1898 i Hultet. Blev också utsiktstorn i Kneippen ut­an­för dåvarande Norrköping. Tornet var 37 meter högt. Ritat av Werner Northun. Revs i januari år 1936.
1904 Gamla vattentornet

  Beläget i parken till John och Mathilda Lennings sjukhem. Byggt av Werner Northum, stod klart 1904. Den var i bruk fram till 1980 då det byggdes om till student lägenheter.
 Nya och nuvarande vatten torn i Vilbergen /Kättsäter

 Nytt vattentorn i Kättsätter /Vilbergen. Skogen söder om Kättsätter är omväxlande och kuperad, men strövvänlig .Här finns öppen tallskog, snårig blandskog och lövskog. I delar av skogen finns mycket hassel, ek och lind. Här finns också ett gammalt stenbrott och husrester. Nära Kättsätter, inte långt från vattentornet finns även en vacker gammal fruktträdgård som nyligen röjts fram.
   Kafe Broadway

 Broadway kafé och konditori har funnits sedan 1946  när huset byggdes. Kafét drevs från början av Astrid som kämpade på i 30 år, hon hade öppet från 06.00 till 23.00!  Idag är Broadway mest känd för att varit Eldkvarns gamla stamställe, namnet på Bråddgatan sägs komma från en familj som bodde längs gatan och hette Brådde i efternamn. På 40- 50- talet var Bråddgatan en riktig affärsgata med bagerier, skomakerier, livsmedelsaffärer samt möbelaffärer. Mest känt var det för sin fina julskyltning och julhandel. 
Historia om vimman

 Hösten 1958 började Hilding Bielkhammar tillsammans med sin familj och många vänner att bära gråsten från öns stränder upp till berget, där kapellet skulle stå. Utan tekniska hjälpmedel murade man upp de metertjocka väggarna och byggde en replik av S:t Anna gamla gråstenskyrka, som Anna Niclisadotter på 1380-talet fått tillstånd av Linköpingsbiskopen Nicolaus Hermanni att uppföra. Denna kyrka ersattes vid 1800-talets början av en ny och större kyrka. Det lilla kapellet på Västra Gärsholmen invigdes på Kristi Himmelsfärdsdagen 1965 av dåvarande biskopen i Linköping, Ragnar Askmark. Sedan dess har verksamheten drivits av föreningen Capella Ecumenica Sanctae Annae in scopulis, som för närvarande består av fjorton kristna kyrkor och samfund (ursprungligen tretton).
Säsongen inleds som regel någon av de första söndagarna i maj månad och pågår till andra söndagen i september. I Allhelgonahelgen hålles en minnesgudstjänst till minne av dem som en gång bidrog till kapellets tillkomst. Ansvaret för gudstjänsterna delas mellan de olika medlemskyrkorna och samfunden. Under säsongen finns det alltid värdfolk på ön. Värdskapet utövas rent ideellt av värdarna, som svarar för såväl guidning som övrig ordning och skötsel. Kapellet utnyttjas även som mycket populär vigsel- och dopkyrka.
 Restaurang Druvan

     Druvan med sin utmärkande tempelfasad invigdes 1929 ritad av arkitekten Kjell Westin. Krogen var en av de mest populära i stan, med en finare matsal en trappa upp och en tredje klass i gatuplan.

Den senare byggdes på 50- talet om till en ölstuga med namnet Galejan. Ur kranarna flödade då bayerskt öl. I slutet av 70- talet var sagan slut. Druvan tvingades slå igen.
 Mercurius staty mitt i brunnen på Tyska torget

Mercurius för tankarna till olika maskindelar.Skulptör:Elis Norh 1918-1984.

 
 På 1960 -talet blev Hospitalsgatan  Norrköpings första gågata, det var lite si och så med bilisternas respekt för det. Ett tag tänkte man riva några av husen  på Knäppingsborgsgatan och ordna infarter därifrån istället. Men av det blev  inget av, så Hospitalsgatans period som gågata blev kort. En tradition som lever kvar än idag,är gatans fina juldekorationer.
 1943
Flygflottiljen F13 Bråvalla vid Sörby gård utanför Norrköping.
Ett av dom första flygplan var FFVS J22 som var förkortning av :jakt och spaning. Senare 1943 kom det första jetflygplan som var vampire. Historian börjar redan år 750 då ett slag utkämpades på fältet Bråvalla, som senare blev en militär flygplats /flottilj. Bråvalla flygplats bildades av flygingenjör Bo Lundberg,
 
vampire          tunnan             draken       viggen
 F13 lades ned den 30 Juni 1994.
Historia om våran andra flyggplats kungsängen/Norrköpings airport.
 
flygplats invigdes 9 september 1934 och är den äldsta civila flygplats i Sverige som fortfarande är i drift. Det dröjde dock till 1936 innan den började trafikeras av reguljär passagerartrafik. Det första flygplan som landade på Kungsängen var från nederländska KLM, och det gick nu att flyga till både till Stockholm, Malmö och Köpenhamn. I början av 1940-talet tog luftfartsverket över driften av flygplatsen, samtidigt som en utbyggnad påbörjades.
Den 15 maj 2006 tog Norrköpings kommun över flygplatsen. Åren före kommunens övertagande minskade antalet passagerare kraftigt, men sedan kommunen tog över har man satsat hårt på att utveckla flyget, vilket har resulterat i att flygtrafiken återhämtat sig starkt och flera nya flygbolag har etablerat sig på flygplatsen.
Under 2006 etablerade sig det danska flygbolaget Cimber Sterling på flygplatsen, och var det första bidragandet till att antalet resenärer som reser via flygplatsen börjat öka igen. I samband med finanskrisen 2009 började bolaget dock att dra ned på antalet avgångar i trafiken till/från Norrköping. Den 23 oktober 2009 kom flyglinjen till München att avvecklas. Anledningen till nedläggningen var att Lufthansa och Cimber Sterling sagt upp sitt codeshare-samarbete. Cimber Sterling genomför numera två flygningar per dag till Köpenhamn. En avgång på morgonen och en på eftermiddagen. Sedan bottenåret 2005, då passagerarsiffrorna var som lägst, har flygtrafiken och därmed passagerarantalet ökat kraftigt. Ekonomiskt går flygplatsen fortfarande med förlust.
Vasaparken

 Vasaparken är en aktivitetspark. Under sommaren kan du se soldyrkande besökare på filtar. Barn leker på lekplatsen eller badar i plaskdammen. Det förekommer även motionsaktiviteter och konserter i parken. Vasaparken som också kallas en oas mitt i stan blev färdig 1949 och var en populär plats för lekande barn.

 

 SYLTENBERGET
Sylten ligger i östra delen av Norrköpings tätort. Sylten var Norrköpings första rekreationsområde och promenadstråk som anlades i mitten av 1800- talet. Flera stigar med trappor leder in i området. En trappa i områdets östra del kallas för Moa Martinssons trappa. Ovanför trappan har man en vidsträckt utsikt. Moa Martinsson arbetade här uppe på ett café under världsutställningen 1906.
Holmentornet

På besök i vårt moderna samhälle, bland syfabriker och Holmens stora pappersbruk. På 1930-talet upphörde verksamheten i den Swartziska snusfabriken, lönsamheten var för dålig. Dock så fortsatte man odla tobak vid Ljura och S:t Johannes kyrka ända fram till 1947. Den tobakslada som fanns kvar revs 1951 och på platsen uppförde HSB de så kallade Stjärnhusen.
 Naturskogen i Norrköping/Vrinnevi och Ensjöns historia
 
Vrinneviskogens naturreservat ligger i södra Norrköping och sträcker sig mellanVrinnevi i norr till Ensjön i söder. Här ser man tydligt hur markant förkastningssluttningen i öster skilde på jordägarnas inägor och utmarker. Den rymmer en stor variation av naturtyper men domineras av stora arealer strövvänlig talldominerad skog. På stora delar har man tidigare regelbundet röjt bort allt lövsly men idag består föryngringen till stor del av lövträd. På sikt kommer därför lövandelen i Vrinneviskogen att öka betydligt. .Skogen har till största delen brukats som utmark vilket påverkat utseendet på dagens skog. I skifteshandlingar från 1700- och 1800-talen anges stora arealer som trädfria ljungbackar. I områdets norra del finns ett stort område bevuxet med grov gammal tallskog. Majoriteten av träden är ca 200 år och enstaka träd närmre 300 år. I Vrinneviskogen som helhet är så mycket som 60 % av skogen tallskog äldre än 100 år. Ensjön idag bakom bostads området Nnavestad är idag en vacker idyll med villor på rad och vid ensjön en fin badplats för alla.
 TÅRTBITEN /NORRTULL:
 
Det största och mest kritiserade ingreppet i Norrköpings promenadalléers historia gjordes i början av 1960-talet vid trafikplatsen Norr Tull. De tre kilometer långa lindraderna bröts brutalt och under protester byggdes 1962 den så kallade tårtbiten. Efter 24 år hade spårvägen dock tröttnat på tårtbiten. Trafikplatsen skulle byggas om. Med en varm tyst glädje följdes rivningen 1986.
 1967  Prisma i Järnvägsparken Olof Palmes plats

 

.Med en höjd på 11,5 m var Vicke Lindstrands skulptur ”Prisma” världens största glaskonstverk när den invigdes den 16 september 1967 inför flera än 10 000 personer som stod längs Strömmen och på platsen utanför Folkets hus. De inbyggda lamporna i skulpturen tändes då för första gången och ett ljusgrönt skimmer spred sig. Prisma är uppbyggd av tretusenfemhundra glasskivor, 9 mm tjocka, specialtillverkade från Emmaboda glasbruk. Skivorna är lagda på varandra och limmade med ett tvåkomponentslim som klarar både kyla och värme. Konstverket är förankrat  med en 27 meter lång betongpelare.
 Rådhuset

 Rådhusbranden 1942 i Norrköping
http://www.youtube.com/watch?v=Hn8oQ4XCXfA
Rådhuset eldhärjades på grund av soteld och brann ner men byggdes ganska snabbt igen och blev färdig byggd 1943 igen. Rådhuset är Norrköpingsbornas hus och en av de mest kända byggnaderna i staden.  Här huserar de demokratiskt valda och deras närmaste förvaltningar. Byggnaden är ritad av Isak Gustaf Claeson som bland annat ritat Nordiska museet i Stockholm. Rådhuset är rikt utsmyckad både invändigt och utvändigt. På tornet sitter Norrköpings skyddshelgon Sankt Olof, i folkmun kallad Gull-Olle, och håller ett vakande öga över staden. Rådhusets klockspel hörs vida över staden och är ett känt inslag i stadsbilden. Rådhusets klockspel installerades ursprungligen 1914 efter en donation och bestod då av 35 klockor.
 NORRKÖPINGS SPÅRVÄG FÖRR O NU:
 1902 ingick Norrköpings stad ett avtal med AEG om anläggande av ett elektricitetsverk och en spårväg till en kostnad av 1,2 miljoner kronor. Spårvägstrafiken inleddes den 10 mars 1904. AEG byggde systemet och de 12 spårvagnarna kom från ASEA. Av dessa 12 vagnar finns en vagn kvar som museivagn, ”Gamla Ettan”. Den ursprungliga linjen, 4 kilometer enkelspår, slingrade sig genom innerstaden. Den utgick från vagnhallen vid nuvarande Östra Promenaden- Nygatan – Drottninggatan – Norra Promenaden – Kungsgatan till ändhållplatsenVäster Tull. Redan på hösten 1904 byggdes spåren vidare därifrån till Söder Tull. 1906 byggdes den så kallade Borgslinjen, sträckan från Väster Tull till Kneippbadens station. Samma år byggdes också ett provisoriskt spår till utställningsområdet på Sylten. När spårvägstrafiken började 1904 var grundavgiften tio öre för vuxna och fem öre för barn .Den som åkte mycket kunde köpa 11 poletter för en krona, ett månadskort för tolv kronor eller ett årskort för 120 kronor. Ända sedan början har spårvagnarna varit gula, en färg som även återfinns på flera byggnader i Norrköping och därför har kallats Norrköpingsgult. När Östgötatrafiken i början av 1990-talet ville samordna färgerna på sin trafik genom att ge spårvagnarna en röd färg i bakdelen uppstod något av en folkstorm folk blev rödare i ansiktet en spårvagnarna skulle bli. Att man samtidigt bytte de grå detaljerna på tak och botten mot grönt reagerade dock ingen på. Under 1913 och 1914 anlades dubbelspår.
STRÖMSHOLMEN I NORRKÖPING
Strömsholmen är en ö mitt i Motala ström i Norrköping. Den 30 mars 1883 tog några medlemmar i Norrköpings Gymnastikförening med Fabrikör Fredrik Nyborg i spetsen initiativet till bildandet av Norrköpings Roddklubb. Det gör Norrköpings Roddklubb till stadens näst äldsta idrottsförening. på en tidigare på denna ö belägen restaurang vilket under vintersäsongen förvandlades till cafe och dans restaurang. Restaurangen brann ner 1939 men byggdes upp igen som då blev en sommar idyll med cafe och minigolf  fram till slutet av 1900 talet då den lades ner. Idag har restaurering påbörjats och är just nu en plats för de som är sugna på en glass i värmen..
 
   1967 OMLÄGGNING TILL HÖGER TRAFIK
  
Redan 1718 försökte Karl XII införa högertrafik i Sverige. Då utfärdades den första högertrafikförordningen i Sverige som dock inte blev långvarig. 1734 infördes vänstertrafik igen. 1927 föreslog en kommitté att man skulle utreda hur mycket en omläggning till högertrafik skulle kosta. Flera förslag om högertrafik väcktes i riksdagen de kommande åren. 1955 genomfördes en folkomröstning om högertrafik som visade att de flesta svenskarna som röstade ville behålla vänstertrafiken. Men den 10 maj 1963 fattade riksdagen beslut om att införa högertrafik i Sverige. Söndagen den 3 september 1967 skedde omläggningen till högertrafik.
Kungsgatan -Skvallertorget
 
 
Skulpturen Vår enighets fana/Kungsgatan-Skvallertorget.

Skulpturen vår enighets fana är ett är ett minne över Norrköpings textilarbeterskor. Bland kvinnorna kring guldkalven står Kata Dalström, socialistisk agitator som manar till kamp. Titeln på skulpturen är hämtad från andra strofen ur Arbetets söner. Alla figurer som ingår i skulpturgruppen är kvinnor. Några av dem står på marken och uppmanas till kamp av Kata Dalström. Andra kvinnor tar sig upp för trappan och går till angrepp mot guldkalven som står på en lutande pelare. En av dessa kvinnor bär på en fana, gruppen kan sägas gestalta en anstorming mot kapitalet av beslutsamma kvinnor, Norrköpings forna kvinnliga textilarbetare.
Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Historia om lanstinget i sörmland

1862: 62 sängar på lasarettet
I april 1862 förfogade Nyköpings läns lasarett över 62 sängar. Personalen bestod av en läkare, två sköterskor, ett tvätterska, en vaktmästare och en portvakt.
1882 stod det nya länslasarettet i Nyköping färdigt på Repslagaregatan (nuvarande landstingskansliet). Fullt färdigt och utrustat hade lasarettet
Lasarettsläkare Granberg var den som tog initiativ till att länslasarettet i Nyköping skulle ha en telefon.
1892 installerades ledningar i huset och en lasarettstelefon.
1914 står ett nytt lasarettet klart i Eskilstuna på samma plats som nuvarande Mälarsjukhuset. Det hade kostat 509.000 kronor att bygga och hade 120 vårdplatser, fördelade på tre vårdavdelningar samt varsin mottagnings- och en operationsavdelning. Det fanns även en kuravdelning för veneriska sjukdomar. Cirka 40 personer arbetar på lasarettet.
I september 1914 invigs nya länslasarettet i Nyköping. Arkitekt Ernst Stenhammar har ritat den tre våningar höga t-byggnaden.
Kullbergska sjukhuset i Katrineholm invigdes 1 juni 1916. Redan dagarna innan hade man tagit emot patienter. Den förste kom 27 maj. Det var en dräng från Backa gård som blivit ormbiten i höger pekfinger.När Kullbergska sjukhuset öppnade 1916 var avgiften för att bo på sal 1 krona per dag. Ville patienten ha eget rum var kostnaden 4 kronor.
1919 är grundlönen för en outbildad undersköterska 300 kronor. En vaktmästare tjänar 1.300 kronor och ett sjukvårdsbiträde 240 kronor.
1927: Röntgen på plats
Detta år inrättas röntgen på lasarettet i Eskilstuna.Till följd av stor trängsel (på sjukhusets 30 platser förekom att upp till 60 patienter vårdades), gjordes det 1927 en stor utbyggnad med en platsökning till 60 sängar. Sjukhuset höjdes en våning och en flyger byggdes mot norr, som bland annat inrymde en ny operationsavdelning och röntgenavdelning. Nu fanns det också tvättställ med varmt och kallt vatten samt sängbelysning till alla patienter.Två tillbyggnader görs på lasarettet i Eskilstuna. Nu kan en specialistuppdelning genomföras; kirurg och medicin. Totalt finns det 238 vårdplatser och cirka 80 personer arbetade på lasarettet. Eskilstuna lasarett räknas vid denna tid som ett av de största och mest moderna länslasaretten i landet.1948 byggs lasarettet i Eskilstuna ut på nytt. En ny byggnad, västra flygeln, innehåller gynmottagning, förlossningsavdelning, mödravårdscentral, gynoperation och en pediatrisk avdelning.1951 kostar ett enskilt rum på länets sjukhus 18 kr / dygn för inomlänspatienter. Efter 15 dagar blir kostnaden 12 kr / dygn. För den som kommer utanför länet kostar ett rum 40 kr / dygn.
1958 förlängdes Kullbergska sjukhuset mot öster och skapade tre nya avdelningar, ny medicinmottagning och ny röntgenavdelning. Nu hade sjukhuset 150 platser.
1962: Inflyttning i höghuset
Det höga huset på Eskilstuna lasarett börjar beläggas. Det innehåller mottagningslokaler för ortopedi, öron-, näsa-, hals och ögon, medicinska och kirurgiska vårdavdelningar samt tandpoliklinik.Detta år ser månadslönerna ut så här: överläkare: 3.094 kr, avdelningssköterska: 1.402 kr, undersköterska: 1.017 kr och sjukvårdsbiträde: 918 kr.
1978: Folktandvården flyttar in
1978 flyttade både apotek, psykiatrisk mottagning för barn och vuxna, distriktsläkarmottagning och distriktssjukgymnastavdelning in på Kullbergska. Även Folktandvården fick lokaler på sjukhuset.
Nyköpings första lasarett är från slutet av 1700-talet och låg vid Sankt Annegatan (Hospitalet) och hade sängplatser för sex patienter. I slutet av 1800-talet byggdes nya större lokaler vid Repslagargatan, det som idag är Landstingets huvudkontor.
1915 invigdes det nuvarande lasarettet vilket tillbyggdes 1967 då höghuset byggdes. Den senaste utbyggnaden gjordes 1970 då psykiatrin flyttades till sjukhusområdet från Sankt Anna sjukhus (Hospitalet).
Dagens sjukhus har cirka 350 vårdplatser.
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Små byars historia runt nyköping.

Runtuna
Socknens areal är 64,44 kvadratkilometer, varav 60,58 land.År 2000 fanns här 701 invånare.Tätorten och kyrkbyn Runtuna med sockenkyrkan Runtuna kyrka ligger i socknen.
Runtuna sockens östligaste del ligger söder om Lövsunds gård och öster om Svärtaån. Området genomkorsas av gamla riksettan på dess sträckning mellan Lästringe och Sjösa. Cirka 1 km väster om Lövsund vid sjön Runnvikens sydvästra strand ligger Uppsa kulle samt gården Oppusa. I öster avgränsas Runtuna socken av Bogsta socken. I sydost ligger Svärta socken.
Längst i söder avgränsas socknen av Helgona socken. På Humledalsberget ligger ”tresockenmötet” Runtuna–Helgona–Råby-Rönö. I sydväst avgränsas Runtuna av Råby-Rönö socken på en sträcka av ca 6 km till Arvkärret. Härifrån till Eknaren (11 m ö.h.) gränsar socknen på en sträcka av ca 8 km mot Lids socken i nordväst och norr.
I nordväst ligger Kappstasjön, som delas mellan Runtuna och Lid. Här ligger gårdarna Onsberga och Ärsta med gravfält respektive runsten. Runtuna kyrka ligger cirka 3 km nordväst om Runtuna tätort. Längst i norr, mellan Kappstasjön och Eknaren, ligger Lindö gård. Mitt i Eknaren ligger ”tresockenmötet” Runtuna–Lid–Spelvik. Runtuna gränsar i nordost, på en sträcka av ca 5 km, mot Spelviks socken. Gränsen mot Spelvik går mellan Eknaren och Runnviken. I Runnvikens vatten mellan Lindö och Runnviks udde ligger ”tresockenmötet” Runtuna–Spelvik–Bogsta.
Runtuna socken har två små sjöar inom sitt område: Långsjön (18 m ö.h.) samt Glottrasjön (17 m ö.h.) strax öster om kyrkan. Långsjön tangeras dock i sin sydöstra del av Svärta socken.Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Rönö härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Nyköpings kompani och Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani. De indelta båtsmännen tillhörde Andra Södermanlands båtsmanskompani.
Det finns många spridda gravar från bronsåldern. Från samma tid härrör skålgropar och skärvstenshögar. Från mellersta järnåldern är Uppsa kulle, som är Södermanlands största och Sveriges till storleken tredje, kungagravhög. Från mellersta järnåldern är även husgrundsterrasser och fem fornborgar. En fornborg finns vid Uggelberget och en annan vid Sundbysjön, som är en del av Svärtaån. Från järnåldern finns i övrigt 58 gravfält. Cirka 3/4 av dem är från yngre järnåldern. Inom socknen finns 12 bevarade runstenar. Flera av dem har märkliga inskrifter, vilka bl.a. handlar om arv av jord, vikingatåg samt litterära anspelningar.
Betna:
Socknens areal är 83,23 kvadratkilometer, varav 68,29 land.År 2000 fanns här 936 invånare. Åkerö slott, tätorten Bettna samt sockenkyrkan Bettna kyrka ligger i socknen.
i Södermanland ingick i Oppunda härad och är sedan 1971 en del av Flens kommun.
Bettna socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bettna församling och för de borgerliga frågorna till Bettna landskommun. Landskommunen utökades 1952 och upplöstes 1971 då denna del uppgick i Flens kommun.Församlingen utökades 2010.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Oppunda härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Livkompaniet och Oppunda kompani och Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani.Bettna socken ligger öster om Katrineholm med Yngaren i sydväst och Långhalsen i norr och öster. Socknen är sjörik småkuperad odlingsbygd.
Gårdar och ”små byar” i socknen är: Glippsta, Löta, Lena, Viby, Bogsten, Svärdsta (herrgård), Bo hage, Fågelsund, Sittuna, Valsta, Gallgrinda.
Från bronsåldern finns spridda gravrösen. Från järnåldern finns flera gravfält. Fem fornborgar och två runristningar har påträffats.
Vrena socken i Södermanland ingick i Oppunda härad och är sedan 1971 en del av Nyköpings kommun.
Socknens areal är 20,53 kvadratkilometer, varav 15,67 land. År 1954 fanns här 715 invånare. Tätorten och kyrkbyn Vrena med sockenkyrkan Vrena kyrka ligger i socknen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Vrena församling och för de borgerliga frågorna till Vrena landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Bettna landskommun som upplöstes 1971 då denna del uppgick i Nyköpings kommun. Församlingen utökades 1995 och uppgick 2002 i Stigtomta-Vrena församling.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Oppunda härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Livkompaniet och Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani, rena socken ligger nordväst om Nyköping nordöst om Yngaren mellan Långhalsen i öster och Hallbosjön i väster. Socknen är en småkuperad odlingsbygd som omväxlar med skogsbygd.
Råby:Socknens areal är 55,98 kvadratkilometer, varav 49,65 land. År 1951 fanns här 636 invånare.Kyrkbyn Råby-Rönö med sockenkyrkan Råby-Rönö kyrka ligger i socknen.Råby-Rönö socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Råby-Rönö församling och för de borgerliga frågorna till Råby-Rönö landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Rönö landskommun som 1971 uppgick i Nyköpings kommun. Församlingen uppgick 1995 i Råby-Ripsa församling som 2002 uppgick i Rönö församling.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Rönö härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Lif- och Nyköpings Kompanier och Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani. De indelta båtsmännen tillhörde Andra Södermanlands båtsmanskompani
Råby-Rönö socken ligger nordväst om Nyköping öster om Lidsjön, Långhalsen och Nyköpingsån. Socknen har kuperad odlingsbygd i väster och skogdbygd i övrigt.
Socknen genomkorsas av riksväg 53 (Nyköping-Malmköping).
I Sockenområdets södra del ligger bland annat gårdarna Spånga, Erikslund och Ryckesta. Skärpinnsudden sticker ut från Ullberga vid Långhalsens södra del. Cirka 1 km sydväst om Råby-Rönö kyrka ligger Stensnäs. På landtungan mellan Långhalsen i söder och Lidsjön i norr ligger byn Edstorp. Sockengränsen mot Husby-Oppunda i väster går mitt i Lidsjön. Vid sjöns södra del ligger byn Stavvik och i närheten av sjöns nordspets ligger gården Oppeby.
Socknens nordligaste del ligger på Stavberget (73,8 m ö.h.) i Fjällveden. Här gränsar socknen mot Ripsa socken i norr. Råby-Rönö gränsar i nordost mot Lids och Runtuna socknar.Från järnåldern finns 19 gravfält. Vidare finns här sju fornborgar samt fem runstenar.
Svanviken-Lindbacke naturreservat är ett naturreservat i Nyköpings kommun 1,5 kilometer sydväst om tätorten. Området blev naturreservat 1963 i syfte att bevara och vårda ett betydelsefullt område intill Nyköpings tätort så att dess natur och kulturvärden kan bestå och underhållas.
Gravfält från järnåldern och stensättningar vittnar om att området varit bebott länge. Naturreservatet ingår i det Europeiska nätverket (Natura 2000) för värdefulla naturområden.
Släbro är ett område i Sankt Nicolai socken utanför Nyköping i Södermanland. Namngivande är den 50 meter långa kavelbron över Nyköpingsån som tidigare låg här. Broläggningen som nu är dold under vattenytan är klassificerad som en fast fornlämning. Den upptäcktes av en slump när Nyköpingsån i det närmaste hade torrlagts.Som en fortsättning till bron ansluter på åns norra sida två hålvägar och på dess södra sida en antydan till hålväg. I Släbro finns flera fornlämningar, såväl hällristningar från bronsåldern som runstenar och gravfält från yngre järnåldern.På åns södra sida ligger ett gravfält som omfattar omkring 120 fornlämningar. Dessa utgöres av tio gravhögar, 108 runda stensättningar, två runstenar och en hålväg. Den största högen är 16 meter i diameter och 1,4 meter hög. Två av högarna har mittsten och några har synliga kantkedjor.I gravfältets norra kant, vid den gamla bron, står två runstenar. Båda stenarna har hittats i ån och man vet därför inte på vilken sida om ån som de ursprungligen har stått.Den ena runstenen har signum Sö 367. Stenen hittades 1935 och är av grå gnejs. Den är 1,8 meter hög, 0,7 meter bred 0,2 meter tjock. Runhöjden är 7–15 centimeter. Stenen är ovanlig eftersom den förutom nedanstående text är försedd med ett ansikte, som möjligen föreställer asaguden Tor. Den saknar det kristna korset och anses vara en av sydöstra Södermanlands allra äldsta.Den andra runstenen, som är av grå granit, har signum Sö 45. Den är 1,1 meter hög, 1,5 meter bred och 0,3 meter tjock. Runhöjden är 6–15 centimeter.
På åns norra sida ligger också ett gravfält som består av åtta gravhögar, cirka 34 runda stensättningar, tre domarringar och två hålvägar. Den största högen är 19 meter i diameter, 2,2 meter hög och har en grop i mitten, cirka 3 meter i diameter och 0,7 meter djup. Domarringarna, belägna i gravfältets västra del är 9–12 meter i diameter och består av 7–8 klumpstenar. Från åstranden i gravfältets mellersta del utgår 2 hålvägsartade försänkningar mot norr. Norra gravfältet ligger i Helgona socken,
Mellan Nyköpingsåns södra strand och Släbroskolan, 300 meter öster om runstenarna, ligger ett hällristningsområde. De upptäcktes i samband med Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering 1984 av S-G Broström och K. Ihrestam. År 1985 gjordes en arkeologisk undersökning av området. Man hittade kol, ben, keramik, flinta och stenverktyg från bronsåldern. Under nämnda epok låg hällarna 1–6 strax ovanför Nyköpingsåns mynning i havet. Troligen fanns här en kult- och handelsplats för människor längre upp i landet efter Nyköpingsåns sjösystem.
Man har hittat 434 figurer och 255 älvkvarnar plus ett tiotal andra figurer. Det rör sig sammanlagt om 700 stycken. Här återfinns så kallade släbrofigurer vars motiv är svårtolkat. Många av de figurtyper som brukar finnas på hällristningar i Sydsverige saknas i Släbroristningen, som exempelvis skepp, djur, fotsulor och människor. I en utformning kan släbrofiguren liknas vid en mänsklig gestalt, med rundad kropp dekorerad med linjer och punkter.
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Historia om Torshälla

Torshälla
Läge: 59° 25´ N, 16° 28´ Ö
Torshälla är en tätort och en kommundel i Eskilstuna kommun.
Torshälla erhöll stadsrättigheter av kung Birger Magnusson redan 1317. Det gör Torshälla till en av Sveriges äldsta städer. Orten har dock funnits mycket längre än så. Den äldsta delen i Torshälla kyrka är från 1100-talet.
Torshälla växte upp som en hednisk bosättning långt tidigare än 1100. Namnet Torshälla kommer från ”Tors harg” (som även den lokala idrottsplatsen heter idag) och det torde betyda ”Tors offerplats”. Staden ligger vid de första fallen innan Torshälla/Eskilstuna-åns mynning ut i Mälaren och har därför historiskt sett utgjort en strategisk och viktig plats för utförsel av allehanda produkter sjövägen. I sann nationalromantisk 1890-tals anda uppfördes på Holmberget ett slags offeraltare i hednisk stil för att hylla ”stadens vikingaarv. Staden var under lång tid betydligt viktigare än systerstaden Eskilstuna. Inte förrän den stora branden 1798 drabbade Torshälla gick Eskilstuna om som den större och dominerande staden. Städerna ligger mycket nära varandra (7 kilometer) och detta har under 1970 och 1980-talet inneburit att nästan all handel har centrerats till Eskilstuna.Torshälla hade under sin storhetstid en stor handelsflotta och var av ytterst stor betydelse för utförsel av produkter från Mälarstäderna.
Vid nuvarande Torshälla kyrka fanns en lokal kultplats för asatron långt innan kyrkan uppfördes, det vill säga före 1100-talet. Namnet Torshälla anses kunna härledas från ”Tors harg” (som även den lokala idrottsplatsen heter idag) och har översatts som ”Tors offerplats”. Den kan ha legat antingen där kyrkan nu är belägen eller på Klockberget ovanför. I kyrkan förvaras en fragmentarisk runsten. Den stympade inskriften har följande lydelse: resa (stenen) efter sin dugande make.
Staden ligger vid de första fallen innan Torshälla/Eskilstunaåns mynning ut i Mälaren, vilken dessutom låg mycket närmare Torshälla med vikingatidens havsnivå. Fallen var därför en strategisk och viktig plats för utförsel av allehanda produkter sjövägen.
Medeltida handels- och hantverksstad.
Den äldsta delen av Torshälla kyrka är från 1100-talet. Torshälla erhöll stadsrättigheter av kung Birger Magnusson 1317. Det gör Torshälla till en av Sveriges äldsta städer.
På Husberget, öster om fallet, finns rester i marken efter en borganläggning, som grävdes ut mellan 1986 och 1989. Rika fynd av bland annat ett 40-tal armborstspetsar visar att heta strider verkar ha stått kring denna försvarsanläggning. Borgen har troligen anlagts i slutet av 1200-talet eller en bit in på 1300-talet. Den har vid ett par tillfällen härjats av bränder men återuppförts. Ett fynd av en brakteat, präglad någon gång mellan 1363 och 1389, anses beteckna borgens definitiva undergång.
Också på Holmberget, beläget söder om Husberget, har fynd gjorts som tyder på att även detta berg har varit befäst. Så har också varit fallet med Nyby fornborg på Nybyberget, intill Nybyån väster om staden. Analyser av kol från de undre lagren av den omgivande vallen pekar på att denna borg uppförts under senare delen av 1300-talet eller början av 1400-talet. Några konkreta spår av den medeltida stadsbebyggelsen kring kyrkan, väster om ån, har tidigare inte kunnat påvisas. I samband med arbeten för fjärrvärmeledningar i en av gränderna år 2005 framkom dock vid en arkeologisk undersökning ett kulturlager, som genom C14-metoden visade sig ha tillkommit mellan 1250 och 1400 e Kr.
Torshälla plundrades och brändes år 1436 av riksmarsken Karl Knutssons här, som vedergällning för att man tagit Erik Pukes parti under Pukefejden.
Torshälla omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.
Torshälla hade sin storhetstid som handelsstad under 1600-talet, då staden under en tid var stapelstad med rätt att bedriva utrikeshandel utan mellanhänder. På 1620-talet anlades kronokvarnen Torshälla kvarn vid fallen.Staden var länge Rekarnes viktigaste handelsplats, före Eskilstuna, som först 1659 blev en oberoende stad med egna privilegier.Sankt Olofs gränd i gamla Torshälla.
De renoverade slussarna i Torshälla, ursprungligen byggda 1860
Den snabba utvecklingen av handel och industri i Eskilstuna och byggandet av kanaler för att kringgå fallen i Torshälla bidrog till att successivt minska Torshällas relativa betydelse som handelsplats. Den första kanalen, Karl IX:s kanal, som också var Sveriges första kanal, följde sträckningen för dagens Nybyån väster om Torshälla. Karl IX:s kanal stod färdig 1610 men var obrukbar redan omkring 1650. Byggandet av Hjälmare kanal, öppnad 1639, med ny sträckning 1830, och Eskilstuna och Torshälla kanal genom östra Torshälla, invigd 1860, gjorde Torshällas hamn huvudsakligen överflödig som omlastningsplats. Efter den stora branden 1798, som ödelade större delen av Torshälla, övertog Eskilstuna en ledande roll.
Stadsparken på Holmberget anlades 1897 på initiativ av konstnären Georg Nyström (1861-1944). I parken reste man även ett slags offeraltare i hednisk stil för att hylla ”stadens vikingaarv”. Mellan 1907 och 1945 gavs Torshälla Tidning ut i Torshälla.
I Nyby, idag en del av Torshälla, hade redan från 1400-talet och framåt smidesverksamhet bedrivits.[5] 1829 grundade Adolf Zethelius Nyby bruk vid Nyby gård utanför det dåvarande Torshälla. Omkring bruket växte en bruksby upp. På 1890-talet byggdes Norra Södermanlands Järnväg genom Eskilstuna och Nyby bruk till Mälarbaden vid Mälarens strand norr om Torshälla. Stationshuset vid Nyby (idag rivet) byggdes 1895 och stationen användes för passagerartrafik fram till 1933. Sedan dess har järnvägen endast använts för godstransporter till bruket.
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Historia om Mariefred

Mariefreds historia går tillbaka till 1370-talet då Bo Jonsson Grip lät bygga en borg på en udde, Gripsholm, som efter flera utbyggnader senare blev det kungliga Gripsholms slott under Gustav Vasa på 1530-talet.
Själva namnet Mariefred kan tillskrivas ett kloster som kartusianermunkar började uppföra 1493 och låg där nuvarande kyrkan ligger. Klostret hade namnet Pax Mariae, som betyder ”Marias fred” och bebyggelsen runt omkring fick så namnet Mariefred.
Mariefred fick stadsrättigheter 1605 av Karl IX.
Själva namnet Mariefred kan tillskrivas ett kloster som kartusianermunkar började uppföra 1493, och låg där nuvarande kyrkan ligger. Klostret hade namnet Pax Mariae, som betyder ”Marias fred”, och bebyggelsen runt omkring fick så namnet Mariefred. År 1498 förlänades Gripsholm med underlydande till klostret. Klosterkyrkan invigdes 1504 i samband med Sten Sture den äldres begravning där.Hans kvarlevor flyttades senare till Strängnäs domkyrka.
År 1526 kom Gripsholm i Gustav Vasas händer. Klostret drogs in och revs i samband med reformationen. Vid Mariefreds kyrka finns några framgrävda rester av det gamla klostret. Vid platsen, på kyrkbackens södra sida, finns en minnessten över Sten Sture den äldre. Stenen restes år 1905. I reformationens kölvatten växte ett samhälle starkare kopplat till kungamakten upp, delvis befolkat av de hemlösa munkarna.Enligt andra uppgifter tvingades munkarna att flytta till Julita kloster 1526.
Kungamakten på Gripsholm gynnade samhället genom donationer. Bland annat skänktes ett par skogsområden till stadens borgare .Mariefred fick stadsrättigheter av kung Karl IX den 12 juni 1605.
Den ursprungliga stadens bebyggelse omgavs av Kärnbo socken och Mälaren, och begränsades till ett litet område vid den nuvarande stadskärnan. Under 1600-talet drabbades Mariefred av tre svåra bränder; på 1620-talet, år 1640 och år 1682, då kyrkan brann ner.Det året fanns det sammanlagt 85 tomter inom stadens gränser. År 1759 hade antalet tomter ökat till 91, och år 1897 fanns det 100 tomter.
Staden och dess liv präglades av närheten till Gripsholm, där det under vissa perioder förekom ett aktivt hovliv. Det gällde bland annat under Gustav III:s tid, som innebar en blomstringstid för Mariefred. Kungamakten sökte genom att bevilja skattefrihet uppmuntra till anläggandet av fabriker, och själv anlade han vid Gripsholm ett större bränneri. Denna sysselsatte cirka 280 människor och bedrev sin rörelse fram till 1860-talets början.
Samtidigt som handel, fabriksverksamhet och sjöfart hade möjligheter att expandera och erbjuda nya arbetstillfällen i andra städer, stagnerade Mariefred, vilket främst satte spår i befolkningsutvecklingen. Samma utveckling ägde rum i ofta mycket gamla städer som hade grundats under helt andra förutsättningar än 1800-talets, exempelvis Gränna, Sigtuna, Skanör, Trosa, som kom att förbispringas av den industriella utvecklingen. De kom att vegetera som charmfulla, slumrande idyller, ganska oberörda av förändringarna på det ekonomiska och tekniska området.Mariefred är en av landets mest välbevarade trähusstäder med plankinhägnade gårdar och gårdshus för småhantverk”, skriver en reseguide. Efter branden 1682 har bebyggelsen i stort sett skonats från de rivningar som drabbat så många andra småstadsidyller.
Mariefred har sedan 1834 en ångbåtsbrygga och en lastkaj byggd 1898–1902. Man hade sedan 1903 en livlig ångbåtsförbindelse med Stockholm. Genom en bibana till Läggesta stod man i förbindelse med statsbanelinjen Södertälje–Eskilstuna.
Interneringsläger (under andra världskriget) för utländska soldater upprättades enligt Haagkonventionens krav på neutrala stater. Utländska soldater internerades bland annat i Långmora och Smedsbo. Under kriget internerades tre polska u-båtsbesättningar strax utanför staden.
Mariefreds södra och norra skogar.Mariefredsborna fickgenom två donationer daterade den 24 april 1590 och 12 juni 1605, rätt att bruka två skogsområden söder respektive norr om staden.Det första donationsbrevet är utfärdat av hertigen av Södermanland, Karl, som senare skulle bli kung Karl IX. Där överlåter han torpet Sämskarboda som låg vid nuvarande Hedlanda gård på den södra sidan av Gripsholmsviken. Hertig Karl och upplät även ett skogsområde som stadsborna kunde få bruka.
Den andra gåvan, som regleras i stadens privilegiebrev från 1605 gäller ett skogsområde öster om sjön Södra Kärrlången, mellan staden och Kvicksta. I privilegiebrevet bekräftas den tidigare gåvan av den södra skogen. Donationen av den norra skogen bekräftades genom ett kungligt brev år 1789.
De båda skogsområdena var allmänningar och nyttjades ursprungligen gemensamt av stadens borgare. Den södra skogen skiftades år 1785, och den norra skiftades år 1799.[9] De första fasta bosättningarna etablerades på 1780-talet respektive 1820-talet.
Mariefreds stad bildades 1605 som en utbrytning ur Kärnbo socken och ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun
Mariefred är en liten trästad och en tätort i Strängnäs kommun. Mariefred har 4 800 invånare idag .
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Historia om Nacka

Kommunens område motsvarar socknarna: Sicklaö, Boo samt nordöstra delen av Brännkyrka socken (delen som utgjorde Erstaviks och Nacka kapellförsamlingar). Vid kommunreformen 1862 bildades för de första två socknarna Sicklaö och Boo landskommuner medan det för delen i Brännkyrka socken inte formellt bildades någon landskommun, 1888 bildades Nacka landskommun av Sickalö landskommun och området i Brännkyrka socken.
Saltsjöbadens köping bildades 1909 genom en utbrytning ur Nacka landskommun. I samband med byggandet av Hammarbyleden överfördes 1930 en del av Nacka (Hammarby samt delar av Sickla och Henriksdal) till Stockholms stad. Ytterligare en överföring i samma riktning skedde också 1959, då en mindre del av Nackareservatet lades till Stockholm för att möjliggöra stadsdelen Bagarmossens expansion norrut.
Nacka stad bildades 1949 genom en ombildning av landskommunen. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
Nacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nacka stad, Saltsjöbadens köping och Boo landskommun.
Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Svartlösa tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 1977 i Nacka tingsrätts domsaga.
Nacka är kommuncentrum (stad) i Nacka kommun, Södermanland (Stockholms län). Nacka ligger i nordöstra Södermanland, cirka 5 kilometer sydost om centrala Stockholm, och hade år 2000 25 170 invånare. Hela kommunen hade i juni 2006 81 515 invånare. Nacka, som ingår i Stockholms tätort, är främst service- och bostadsort med kommunen som största arbetsgivare.
Nacka avsåg ursprungligen området kring Nacka Ström söder om Järlasjön och fick namnet efter den berghöjd som ligger väster om ån. (Nacke-bergrygg) Efter en sammanslagning 1887 av tre församlingar till Nacka församling och byggande av Nacka kyrka norr om Järlasjön mellan Järla och Sickla ägor kom Nacka att beteckna ett större område.
Nacka blev stad 1949 med 15000 invånare, och var således en av landets sist privilegierade städer i kommunal mening. En tätortsbildning hade dock påbörjats redan under 1870-talet med arbetarbebyggelse i anslutning till de fabriker då flyttade ut från Stockholms innerstad. När Saltsjöbanan öppnades 1893 kunde banans grundare Knut Wallenberg upplåta den mark som tidigare tillhört gårdarna Järla och Sickla till industrier, bl.a AB de Lavals Ångturbin (1896) och AB Diesels Motorfabrik (senare Atlas Copco) (1898). Där järnvägen drog fram växte snart villasamhällen fram, bl.a Storängen (1904) och Saltsjö-Duvnäs (1907). Under 1890-talet tillkom även de stora kvarnindustrierna Saltsjöqvarn och Tre Kronor vid inloppet till Stockholm. På flera andra håll kom blandade kåk- och fabrikssamhällen att växa fram, de största vid Sickla och Järla. Näringslivet kom länge att ha en industriell prägel. Industrierna i Nacka har idag minskat betydligt i antal, numera är service- och tjänstesektorn den dominerande. Pendlingen till Stockholm är omfattande.Nacka stad gick upp i den nybildade Nacka kommun år 1971, tillsammans med Saltsjöbadens köping och Boo landskommun.
Människor har bott i området i ca 4 000 år, man har hittat så gamla boplatser i Älta och Erstavik. På andra platser i kommunen finns andra fornminnen av varierande ålder, till exempel boplatser, gravar, stenrösen och stensättningar.Man har hittat 14 mindre gravfält i kommunen, troligtvis är de flesta från vikingatiden (800–1050 e.Kr), då området antas ha haft cirka 100 invånare. Platser som Älta, Sickla, Järla, Drevinge, Boo, Lännersta och Rensättra var då bebodda. Ända fram till 1600-talet levde människorna här mest på jordbruk och fiske. Gårdarna låg utspridda och de flesta var arrenden. Sedan 1100-talet var kyrkan och klostren traktens stora markägare. Av andra större markägare kan Danvikens Hospital, Erstavik, Velamsund, Kummelnäs och Boo nämnas. Fram mot 1500-talet var befolkning utspridd på 25 olika platser, de flesta ensamliggande gårdar.
Ända sedan 1200-talet har utvecklingen påverkats eller varit beroende av Stockholm, där bönder och fiskare kunnat sälja sina varor samt där kunnat köpa de varor man själv inte kunde framställa.Nacka gård omnämns första gången 1505 (och tillhör då Brännkyrka socken), då Ragvald i Nacka uppträder som edgärdesman vid Stockholms rådstugurätt. År 1550 grundade kung Gustav Vasa en hammarsmedja i Nacka Ström, som via tre vattenfall går mellan Dammtorpssjön och Järlasjön. Sedan tillkom ytterligare fabriker och kvarnar för tillverkning av bland annat mässing, papper, krut och mjöl. Sicklaön ansågs ligga lagom långt bort från staden, så år 1551 grundade Gustav Vasa Danvikens Hospital för sinnessjuka, orkeslösa, hittebarn m.fl.
Till hospitalet skänkte han bland annat hemmanen Duvnäs, Järla, Hammarby, Skuru och Sickla. Under 1800-talet var hospitalet hopplöst omodernt och många av de sjuka flyttade till andra ställen, bara de gamla blev kvar. Verksamheten flyttade 1915 till det nyuppförda Danvikshem, och de flesta byggnaderna utom huvudbyggnaden revs i samband med bygget av Hammarbykanalen.Under 1700-talet ökade antalet industrier i Nacka, speciellt på Sicklaön, där bl.a. krutfabrik, beckbränneri och andra störande illaluktande verksamheter förlades. Många industrier hade tidigare legat inne i Stockholm, men flyttade till Nacka eftersom marken där var billigare och mer utrymme fanns än i innerstaden. 1730 startat ett s.k. kattunstryckeri (kattun=bomull) vid Stora Sickla, och 1736 anläggs ett glasbruk vid Lilla Björknäs.
Runt 1870-talet utvecklades blandade kåk- och fabrikssamhällen, ex. vid Järla, Sickla, Finnboda och Henriksborg. Efter järnvägens tillkomst uppstod också villaområden, bl.a. vid stationerna Storängen (1904) och Saltsjö-Duvnäs (1907).
I samband med den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet kom Nacka snabbt förändras från landsbygd till en av Sveriges tyngsta industriorter. 1871 grundades Stockholms Superfosfat Fabriks AB i Gäddviken, man tillverkade konstgödsel och svavelsyra. Finnboda Varv, som anlades 1873 som en filial till Bergsunds Mekaniska Verkstad, kom länge att vara ett av landets största. 1890 invigdes den moderna ångkvarnen Saltsjöqvarn, och åtta år senare kvarnen Tre Kronor, båda med utmärkta lägen vid farleden in mot Stockholm.
1896 etablerade sig AB de Lavals Ångturbin på Järla gårds mark. Företaget var i många år en stor arbetsgivare; på 1960-talet arbetade nästan 1 000 personer här. Företaget flyttade sedan verksamheten till Finspång. 1897 tillkom AB Diesels Motorer med tillverkning av dieselmotorer; sedan 1956 heter företaget Atlas Copco. Först med Tollare pappersbruk 1922 lyckades även dåvarande Boo kommun få en större industri till sig.
År 1891 öppnades järnvägen mellan Stockholm och Saltsjöbaden, Saltsjöbanan, vilket gjorde Saltsjöbaden till en populär badort. Längs med sträckan växte villaområden upp, till exempel Storängen 1904 och Saltsjö-Duvnäs 1907. Byggandet fortsatte de närmaste åren, med Älta 1910, Skuru 1916, Kvarnholmen 1922, Ekängen och Nysätra 1923, Trollebo 1924, Hästhagen 1925, Långsjöstrand 1926, Skogalund 1932 och Lillängen 1937. Nästan alla av dessa var villaområden.
1934 bildade kommunen ett eget fastighetsbolag, AB Nacka bostäder, som började bygga i Ektorp. Man byggde 16 fastigheter med 96 lägenheter, arkitekt Hakon Ahlberg, Sven Backström och Leif Reinius. Hösten 1941 kunde inflyttningen ske. Här fanns då även ett nybyggt affärscentrum med tobaksaffär, pappershandel, livsmedel, skomakeri, järnaffär och frisör.
Från den 1 januari 1949 upphöjdes Nacka landskommun till Nacka stad. Nacka blev Sveriges 129:e stad med cirka 14 000 invånare. Detta firades med ett stort gästabud med 1 200 personer som hölls i Svenska Bilfabrikens lokaler i Augustendal.
Under 1950- och 1960-talet fortsatte kommunen bygga i bland annat Tallbacken (arkitekt Sture Frölén) och Alphyddan (arkitekt Backström & Reinius). I Ekudden byggdes i mitten av 1950-talet tiovåningars punkthus. Även Finntorp började bebyggas samma tid och hit förlades även en hel del affärer, området blev ett lokalt centrum för hela västra delen av Sicklaön.
Efter justeringar av gränsen mot Stockholm började Stensöområdet i Älta byggas 1964. Det fanns planer att förlänga tunnelbanan hit, men när området väl var byggt drog landstinget in de planerna.
En stor galleria, Nacka Forum, invigdes 1989. Den skulle kunna ses som ett slags kommuncentrum där den ligger intill Värmdövägen.
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Historia om Nynäshamn

Läge: 58° 53´ N, 17° 57´ Ö
Nynäshamn blev köping 1911 och stad 1946. När järnvägen stod klar i början av 1900-talet tog befolkningsökningen fart på allvar.
Fram till slutet av 1800-talet existerade inte Nynäshamn. Då fanns bara Nynäs gods och några små torp låg utspridda över området som skulle bli Nynäshamns tätort. År 1892 köptes Nynäs gods av professor Hjalmar Sjögren som hade stora planer för området. Han tanke var att anlägga en villastad och badord samt Stockholms uthamn och dra en järnväg så att godset kunde lastas om.
Järnvägen invigdes 1901
År 1898 påbörjades bygget av både hamn och järnväg. Fyra år senare, 1902, startade båttrafik mellan Nynäshamn och Gotland och 1901 invigdes järnvägen Nynäsbanan – som fick till följd att människor började flytta till Nynäs som det hette då. År 1899 fanns 100 invånare i Nynäs, tre år senare hade befolkningen tiodubblats.
År 1901 startade uppbyggnaden av Nynäshamn som bad- och kurort. Byggnation av ett lyxhotell började och i maj 1903 besökte Oscar II bygget som då endast hade grunden klar. Hotellbygget fullföljdes dock aldrig på grund av brist på pengar. Ön Trehörningen blev så småningom centrum för badortsverksamhet. Åren 1906-1913 byggdes Badhotellet, Parkhotellet, Strandhotellet och kasino. Affärerna blomstrade men under första världskrigets utbrott stagnerade verksamheterna och upphörde helt 1916.
Den större industrin var Holmers mekaniska verkstad som startade 1903. År 1913 flyttade Telegrafverkets verkstäder med sina arbetare från Stockholm till Nynäshamn och 1928-29 byggde Axel Ax:son Johnsson & Co ett oljeraffinaderi — i dag en av kommunens största arbetsgivare.
Drygt 26 000 invånare i dag
I dag består Nynäshamns kommun av tätorten Nynäshamn och de gamla socknarna Ösmo och Sorunda och invånarantalet har växt till 26 572 invånare (december 2012). Expansionen av kommunen fortsätter. Bostäder och nya köpcentrum byggs, 2010 blev väg 73 fyrfilig motorväg hela sträckan Nynäshamn – Stockholm, Nynäsbanan byggs ut med dubbelspår och Stockholms Hamnar planerar för godshamnen Stockholm Norvik Hamn.
Nynäshamn är en tätort (stad) i Södermanland samt centralort i Nynäshamns kommun, Stockholms län.
Nynäshamn ligger 58 kilometer söder om Stockholm. Staden växte fram som uthamn till Stockholm, på mark som tidigare tillhört Nynäs gods. Nynäshamn blev köping 1911 och stad 1946.
Nynäshamn förknippas mest med båttrafiken till Visby på Gotland, som går härifrån. Nynäshamns hamn har även andra färjelinjer: Gdansk i Polen, Ventspils i Lettland och Gotska Sandön (under sommarsäsongen). I Nynäshamn finns även en populär gästhamn, som år 2004 blev framröstad som Sveriges bästa.
Nynäshamn avslutar riksväg 73 och är slutstation för pendeltågsgrenen Nynäsbanan. Vid stationen finns också en mindre bussterminal.
I augusti 2005 tog statsminister Göran Persson det första spadtaget för den nya väg som skulle byggas till Nynäshamn. Vägen ska bli en motorväg med planskilda korsningar och beräknas stå klar 2009.
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar